Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ester och ryssar allt mer integrerade

Publicerat måndag 27 mars kl 12.00
Känsliga frågan om medborgarskap ska öppnas
(3:14 min)
Kristina Kallas är rektor för Narva kolledž, det enda universitet i Estland som utbildar flerspråkiga lärare. Foto: Thella Johnson/Sveriges Radio.
1 av 2
Kristina Kallas är rektor för Narva kolledž, det enda universitet i Estland som utbildar flerspråkiga lärare. Foto: Thella Johnson/Sveriges Radio.
Studenterna Careelika Kuik, 25 och Stanislav Belljakov, 19, är från olika delar av Estland och från olika språkgrupper, den estniska och den ryska. På ungdomsorganisationen Open Republics seminarium på universitetet i Narva, utbyter de erfarenheter. Foto: Thella Johnson/Sveriges Radio.
2 av 2
Studenterna Careelika Kuik, 25 och Stanislav Belljakov, 19, är från olika delar av Estland och från olika språkgrupper, den estniska och den ryska. Foto: Thella Johnson/Sveriges Radio.

I Estland blir de två invånargrupperna ester och ryssar alltmer integrerade. Fler ur den ryska minoriteten studerar på estniska än tidigare, och premiärministern vill öppna den känsliga frågan om medborgarskap för de ryskspråkiga som ännu lever som statslösa, vissa i flera generationer.

Många ester reser nu till gränsstaden Narva för att lära sig mer om sina ryska landsmän.

– Borde ryssar be ester om förlåtelse för Sovjets ockupation av Estland?

I sal nummer 100 på Narva kolledž, Tartu universitets fillial i den historiska staden Narva alldeles intill ryska gränsen, pågår ett öppet seminarium på estniska, ryska och engelska.

En ungdomsorganisation har bjudit in unga från städerna Narva, Tallinn och Tartu för att diskutera känsliga teman i Estlands historia. Ämnen som ofta delar ester och ryssar.

I Narva är nästan alla studenter, liksom befolkningen i stort, ryskspråkiga. Men de studerar på estniska.

Universitetet är det enda i Estland som utbildar flerspråkiga lärare och har blivit en framgångssaga.

Under de senaste åren har det stärkt stärkt både språkkunskaperna och unga människors framtidsutsikter i Ida-Viru län, det nordöstra hörnet av Estland som ligger efter ekonomiskt såväl som när det gäller de ryskspråkigas integration i det estniska samhället.

Här hålls regelbundet flerspråkiga evenemang som detta och ester med endast estniska som modersmål reser hit för att bekanta sig med ryskan och sina ryska landsmän.

– Där här är mycket intressant för mig som är uppvuxen i en del av Estland där man inte kom i kontakt med det ryska, säger 25-åriga Careelika Kuik som studerar till programvaruutvecklare och har kommit för att delta i seminariet.

– I IT-branschen där jag jobbar nu är nära en tredjedel av de anställda ryskspråkiga, så deras kultur och livssituation angår också mig, säger hon.

Närmare 80 000 estländare, de flesta ryskspråkiga, saknar ännu medborgarskap i landet och är så kallat statslösa.

Orsaken är historisk, i samband med självständigheten ville den estniska staten inte automatiskt ge medborgarskap till de ryska invånare som sågs som ockupationsmaktens representanter.

Men många har sedan dess fastnat i en nationell gråzon.

Trots försök att reformera systemet händer det fortfarande att barn föds statslösa för att deras föräldrar är det.

Och det här vill allt fler estländare ändra på.

Den nya premiärministern Jüri Ratas har sagt att han vill lätta på kriterierna, och den länge känsliga frågan om medborgarskap debatteras nu allt mer öppet.

En av de som vill se en förändring är rektorn på Narva kolledž, Kristina Kallas.

– Det här behöver verkligen diskuteras för frågan har varit tabu i tjugofem år, säger Kristina Kallas.

Hon ser medborgarskapet, särskilt för den unga generationen, som en nyckelfråga för integrationen av den ryska minoriteten vid sidan av utbildning.

– Det handlar inte om att börja dela ut estniska pass med någon sorts automatik. Det skulle uppröra många ester men också många ryssar som kämpat sig igenom språktesterna för att få sitt medborgarskap.

– Men vi måste åtminstone sluta utfärda dessa grå icke-medborgarpass så att det inte föds ännu en generation av statslösa estländare. Vi måste fokusera på barnen, säger Kristina Kallas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".