Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hela reportaget: Erdogans långa arm

Publicerat tisdag 28 mars kl 05.30
Hör reportaget: Erdogans långa arm
(38 min)
Recep Tayyip Erdogan. Foto: Ozan Kose/TT.
President Recep Tayyip Erdogan. Foto: Ozan Kose/TT.

Turkiet kartlägger regimkritiker bosatta i Sverige som sympatiserar med den så kallade Gülenrörelsen. Det visar dokumentation som ekot tagit del av. Det styrande AKP-partiet, ambassaden i Sverige och turkiska moskéer i Sverige är alla inblandade.

Kvällen den 15 juli 2016 drabbas Turkiet av en statskupp. Delar av militären är inblandad.  Parlamentet sprängs, militären stormar flera medieföretag och nära 300 människor mister livet.

Men kuppen misslyckas. Det dröjer bara några timmar innan kuppmakarna är avväpnade.

President Recip Tayip Erdogan är snabb med att peka ut de han anser ligger bakom kuppen. Den så kallade Gülenrörelsen, en inflytelserik religiös grupp som tidigare samarbetat med Erdogans parti men som sedan några år tillbaka befinner sig i konflikt med landets ledning. Gülenrörelsens ledare Fetullah Gülen som lever i exil i USA fördömer kuppen och förnekar inblandning.

Men Erdogan tar statskuppen som ursäkt för att krossa Gülenrörelsen och det står snart klart att han tänker mobilisera hela samhället.

Ett av Erdogans främsta verktyg för att nå sitt mål blir religionen. I landet finns uppemot 90 000 moskéer och i utropen från minareterna kallas det turkiska folket till manifestationer till stöd för Erdogan.

Exakt en vecka efter kuppförsöket, fredagen den 22 juli, befinner sig Ekots medarbetare i en stor stad i södra delen av landet. Det är mer folk än vanligt på fredagsbönen.

Runt 500 personer trängs i den två våningar höga moskén. Utanför har de som inte fått plats lagt ut mattor på gator och torg för att kunna delta i bönen. Stämningen är laddad.

Ämnet i predikan är kuppförsöket och faran landet befinner sig i. Enligt imamen är det uppenbart att mäktiga utländska krafter vill tysta böneutropen, fälla den turkiska flaggan, splittra landet. Och de externa fienderna är ”gudlösa länder”, med den ”stora satan”, USA i spetsen.

Därför, säger han, har de i decennier utbildat interna förrädare under täckmanteln av ”församlingar” för att nu ta över landet. Med ordet församlingar syftar imamen på Gülenrörelsen. I verkligheten har Gülenrörelsen existerat i samförstånd med Erdogan och hans parti AKP. Men nu när de blivit osams skrivs historien om. Det är USA som stöttat Gülenrörelsen.

– Visar ni minsta svaghet är gapande hund-nationer, hedniska nationer, kandidater att slita er i bitar. De väntar utanför dörren, säger han.

De hundratals män som sitter tätt intill varandra i moskén lyssnar spänt. Då och då nickar de bekräftande till imamens förbannelser.

– Må min Gud låta de smaka på denna förlust snarast!

– Må deras jord bli vårt byte, min Gud!

– Må deras familjemedlemmar, barn, varenda en av dem bli muslimernas byten! Amen!

Predikan avslutas med att den laddade folkmassan ropar "Allah u Akbar."

Den hatiska stämningen på just den här fredagsbönen är naturligtvis inte representativ för alla moskéer i Turkiet vid den här tiden. Men den är heller inte unik. Och president Erdogan utnyttjar den uppiskade stämningen för att börja montera ner den redan bräckliga demokratin och göra sig av med motståndare. Alla som kritiserar den turkiska staten riskerar att anklagas för att vara Gülenanhängare eller landsförrädare.”Terrorister” som Erdogan kallar dem.

En klappjakt på alla som misstänks ha stöttat Gülenrörelsen inleds. Över 100 000 människor arresteras eller stängs av från sina jobb.

Erdogans uppmaningar sprider sig till Sverige. Även imamer anställda vid turkiska moskéer i Sverige sluter upp bakom Erdogan. Strax efter statskuppen skriver flera av imamerna kraftfulla inlägg riktade mot Gülenirörelsen eller ”Fetullah Gülens Terrorist organisation”. ”FETÖ” som de kallar den, och mot andra oppositionella grupper.

”Ska människans blod vara så orent! Ju mer jag lyssnar på nyheterna desto mer inser jag att Fetö-hundarna är värre än USA, Essad och Sisi tjänare.”

En bild på en kvinna delas av en turkisk imam i Sverige i en grupp på sociala medier. Kvinnan presenteras som en supporter till de kurdiska organisationerna i Syrien – YPG och PYD – med texten:

"Här avslöjar vi ännu en landsförrädare. Låt alla dela!”

En annan turkisk imam i Sverige kommenterar:

”Om ni vill vara detta lands medborgare, ska ni inte resa upp er mot staten. Annars blir ni mosade som flugor av staten”.

Och snart sprids uppmaningar om att ange alla som sympatiserar med Gülenrörelsen och andra oppositionella som nu kallas terrorister.

 ”CYBER ANGIVERI

Ange profiler och sidor som på sociala medier som stödjer terrorverksamhet till mailadresserna nedan. Skicka med kontaktuppgift samt print-screen.”

En annan uppmaning till angiveri uppmärksammas i Ekot den 22 juli, en vecka efter kuppförsöket.

”Efter kuppförsöket i Turkiet, nu uppmanas personer i Sverige att lämna in uppgifter om misstänkta kuppmakare."

Inslaget handlar om ett inlägg som sprids på en svensk facebooksida som säger sig tillhöra det turkiska regeringspartiet AKP.

”Presidentskapets angiverilinje

Vi anger terrororganisationen FETÖs inhemska och utländska institutioner, terrorbon under namnet studiecenter, finansiella resurser, anhängare, smickrare, de så kallade bidragsgivare och pengasamlare.”

I nyhetsinslaget i Ekot medverkar den turkiska ambassadören Kaya Türkmen.

– Personligen tycker jag bara att det är naturligt att Turkiet är intresserad av sådana aktiviteter i Sverige.

Men folkrättsexperten Ove Bring ser det annorlunda:

– Det här kan vara en form av olovlig underrättelseverksamhet under brottsbalkens regler, därför att om människor sätts i fara genom den här informationsinsamlingen så blir det ett brott mot svensk lag.

Även den svenska regeringen reagerar. Och den turkiska ambassadören kallas samma dag upp till utrikesdepartementet där en tjänsteman å regeringens vägnar framför sin oro över Turkiets agerande.

Sen händer ingenting. Det blir det sommar och frågan faller i glömska i de svenska medierna. Men Turkiet låter sig inte avskräckas av uppläxningen på UD. Långt därifrån.

I augusti upprepar president Erdogan uppmaningen att ange Gülenanhängare. Han kallar det nu för en patriotisk plikt.  

 ”Ni kan ha vänner, bekanta i det sällskapet. Jag menar att ni bör avslöja dem. Informera våra åklagare, säkerhetsmyndigheter om dessa. Varför? Jo, för att det är en patriotisk skyldighet."

Ytterligare en månad senare, den 19 september 2016 skärper Erdogan tonen ytterligare.

”Vi ska in i deras råtthåla. Låt mig vara klar och tydlig. Från och med nu är inget land, inget område i världen är säker för FETÖ och dess aktivister.

Det blir den mäktiga myndigheten för religiösa affärer Diyanet som får verkställa Erdogans order. Myndigheten har fått kraftigt ökade anslag den senaste tiden och har under Erdogans styre knutits allt hårdare till regeringsmakten. Myndigheten samordnar Turkiets religiösa verksamhet såväl i Turkiet som utomlands.

Och redan nästa dag, den 20 september 2016 skickar myndigheten ut ett brev till turkiska ambassader runt om i världen. Brevet läcker snart ut och publiceras i en belgisk tidskrift.

”20/09 2016 Från

Turkiska Republikens Premiärministerium

Myndigheten för Religiösa Affärer

Spridning

Turkiska Republikens ambassadörer/konsulat

(Religionsdirektörer, attachéer, koordinatorer och ansvariga koordinatorer för religiösa uppdrag)”

 I detta avseende; i de länder/områden ni utför era uppdrag begär vi att ni med hast mailar rapporter i Word-format. Rapporterna ska innefatta detaljerade uppgifter om all struktur av FETÖ:s verksamhet, utbildningsinstitutioner (förskolor, grundskolor och gymnasier, fakultet, sovsalar etc), icke-statliga organisationer, biståndsorganisationer, mänskliga resurser, föreningar som utför kulturverksamheter mm. Viktigt att ni får en bekräftelse av vår generaldirektör om att rapporten mottagits.”

Den Turkiska Religionsmyndigheten (Diyanet) bidrar sedan flera decennier tillbaks till olika moskéer i Europa med imamer. I ett 30-tal länder, inklusive Sverige, utbildar och avlönar Turkiet imamer. I Sverige görs det via Svenska Islamstiftelsen i Huddinge. Enligt stiftelsens hemsida har Diyanet 9 moskéer och 14 imamer i Sverige.

Och det är alltså dessa moskéer som nu mobiliseras för att kartlägga Gülenrörelsen i Sverige.

Anställda vid moskéerna samlar, enligt Ekots källor, in information om moskébesökare som är kritiska mot den turkiska staten och deras namn hamnar på listor över landsförrädare som enligt våra uppgifter skickas vidare till maktapparaten i Turkiet.

De flesta vi talat med vill vara anonyma av rädsla för repressalier men en av dem som väljer att tala öppet om det som hänt är Emre Oguz, lärare boende i Skåne. Han har tidigare jobbat som journalist på en turkisk tidskrift som stängts ner på grund av påstådda Gülenkopplingar. Enligt Emre Oguz är imamerna som ju avlönas av religionsmyndigheten i Turkiet själva inblandade i kartläggningen av oppositionella i Sverige.

– Imamer som arbetar för Diyanet måste rapportera om människor som går till moskén och församlingen. Jag vet det. Jag har pratat med imamer innan kuppförsöket och 2015. Det var en speciell uppgift för dem. De måste skriva rapporter om församlingen, vilka som kommer. Om det finns människor bland dem som är nära till PKK måste det rapporteras, säger Emre.

Vad som skall rapporteras beror på vad Ankara vill veta. Emre Oguz säger att flera imamer berättat det här öppet för honom. Men efter kuppen har rapporterna ändrat karaktär.

Det som hänt efter kuppen är dels att rapporterna blivit mer detaljerade och inriktade på alla oppositionella. Dels konsekvenserna av att hamna i en sån rapport. Den största skillnaden är att tidigare var det bara om PKK och vad som händer generellt. Till exempel skrev imamerna att muslimerna i Danmark inte är så radikala med mera. Men nu skriver de om människor direkt. Till exempel vem är Emre, vad gör han, vem Emre arbetar med.

Dessutom har konsekvensen av att hamna i en av dessa rapporter blivit mycket värre:

– Tidigare brukade inte Ankara eller Diyanet göra något på grund av dessa rapporter, men nu gör de många saker. Om det till exempel finns en rapport om dig och du åker till Turkiet. De kan gripa dig precis när du landat, säger Emre.

Emre Oguz är övertygad om att han själv hamnat på listorna över landsförrädare som gör att han skulle gripas om han återvände till Turkiet. 

– Ja, absolut. Människor nära AKP säger det direkt till mig. De säger att de har angivit mig till ambassaden, säger Emre. 

För honom har konsekvenserna varit svåra. Han har fått ta emot flera hot.

I en ljudinspelning som någon skickat till Emre anklagas han för att vara terrorist. Rösten säger: ”Akta dig du är övervakad”.

Emre polisanmälde händelsen, men i januari lades förundersökningen ner eftersom brott inte kunde styrkas.

Emre går inte längre till moskén. Han vågar inte. Ett mönster man har sett de senaste åren är att Diyanet successivt har tagit över moskéernas lokaler och på det sättet fått full kontroll på församlingarna. Det gäller olika moskéer i Stockholm, Göteborg och nu senast i Malmö. Flera personer vi har varit i kontakt med har meddelat att dessa moskéer är starkt politiserade och att de agerar som turkiska regeringspartiet, AKP:s lokaler. En religionsdirektör, formellt anställd av ambassaden, ansvarar för imamerna på moskéerna.

Moskén i Malmö, dit Emre brukade gå, var tidigare en moské öppen för alla muslimer oavsett nationalitet. Men statskuppen i Turkiet ändrade allt. Strax efter kuppen intervjuades föreningens kassör Bilal Karabudak av Sydsvenskan.

– Ja jag fick lite problem efter min intervju i Sydsvenskan där jag förmedlade mina tankar och känslor efter kuppförsöket, säger Bilal. 

Strax därefter inleds en process där den turkiska staten vill ta full kontroll över moskén. Bilal observerar att beteendet mot honom förändras och han hör underliga kommentarer runt omkring sig. Men först i samband med församlingens möte i september blir det klart för honom vad frågan gäller.

Enligt en av moskéns styrelsemedlemmar har Religionsdirektören i Stockholm utpekat Bilal för att vara Gülenanhängare och kräver att han uteslutits. Annars hotar han att sluta betala för moskéns imam. Det här dokumenteras i en video vi tagit del av. 

– Om ni väljer honom, drar jag tillbaks min imam. Tar ni den risken? Välj honom. Om Bilal är här på måndag skickas imamen till Turkiet, säger styrelsemedlemmen.

Att anklagas att vara Gülenanhängare, är efter statskuppen mer eller mindre likställt med att kallas terrorist. Det uppstår en hätsk stämning och redan under mötet får Bilal allvarliga hotelser. En av deltagarna som säger sig ha en militär bakgrund från Turkiet hotar Bilal med döden.

– Jag har jobbat inom väpnade styrkor. Om han fortfarande stödjer dem är han slut. Jag skjuter i mannens huvud, säger mannen innan han försvinner ut ur lokalen.

Religionsdirektörens krav går igenom, Bilal utesluts ur styrelsen. Och den nya styrelsens första beslut blir att skänka moskéns lokaler till Svenska Islamstiftelsen, alltså till den turkiska religionsmyndigheten.

Högst ansvarig för de turkiska moskéerna i Sverige är religionsdirektör Fatih Mehmet Karaca på Svenska Islamstiftelsen som är knuten till den turkiska ambassaden. Det är han som samordnar Turkiets religiösa verksamhet vid de 22 turkiska moskéerna i Sverige, Norge och Finland. Vi har försökt nå honom för en intervju under en veckas tid.

Men han har inte svarat. Till slut mejlar vi frågorna och ber om ett svar senast söndag. Men något svar kommer aldrig.

Det är fler företrädare för den turkiska staten som deltar i kartläggningen av regimkritiker.

Minns ni tipsnumret som uppmanade folk att ange Gülenanhängare? Det som Ekot rapporterade om i somras. Det är fortfarande i bruk. Vi ringer upp och hamnar på presidentkansliet i Ankara:

Vi säger att vi har information om Gülenrörelsen i Sverige som vi skulle lämna över och frågar hur vi kan gå till väga.

– Vill ni anmäla något om rörelsen?, svarar en man.

Vi svarar att vi vill det och frågar hur vi ska gå till väga.

– Ni kan lämna det till vår ambassad där, säger mannen.

Vi frågar om man kan lita på ambassaden?

– Om ni inte litar på ambassaden kan ni faxa eller frakta direkt till presidentskapet.

Adressen går direkt till Erdogans presidentpalats i Ankara.

Vi har bett om en intervju med Turkiets ambassadör Kaya Türkmen. Vi vill fråga hur han ser på ambassadens inblandning i kartläggningen av Gülenanhängare i Sverige. 

 Ambassaden svarar per mail:

”Kära Daniel Herr ambassadör Kaya Turkmen vill inte medverka i en intervju. Vänliga hälsningar, Turkiska ambassaden, Stockholm ”.

Och det ska visa sig att Turkiet inte nöjer sig med att bara samla in information om oppositionella i Sverige. De arbetar också aktivt för att infiltrera Gülenröreslen och försöker värva deras medlemmar som angivare.

UETD är en internationell lobbyorganisation som är nära knuten till Erdogans parti AKP. Just nu är det bråda dagar. Folkomröstningen om Turkiets konstitution, som ska ge president Erdogan mer makt, närmar sig och flera personer på UETD i Sverige jobbar hårt med att övertyga turkar i Sverige att rösta ja.

Jag träffar föreningens ordförande Özer Eken och hans kollega Sabri Karadag i Skärholmens centrum mitt i kampanjandet. De tycker bägge att media i Europa missförstått folkomröstningen. Ett ja innebär mer demokrati förklarar Sabri Karadag medan vi väntar på att Özer Eken ska komma.

 – För mig personligen och mina vänner som tycker likadant. Vi vill ju ha ett mer demokratiskt Turkiet och vi vill mer att folket ska säga sitt, inte att tjänstemännen bestämmer över folket från ingenstans utan att folket får välja. Och demokratiska val, säger Sabri Karadag.

Özer Eken slår sig ner vid bordet på kaféet. Han berättar att han har personliga kontakter hela vägen upp i den turkiska maktapparaten. På sin Facebooksida har han lagt upp flera bilder där han poserar med landets premiärminister.

Liksom de flesta andra som är lojala med regeringen i Ankara anser han medlemmar i Gülenrörelsen vara terrorister. Nu byter han språk till turkiska. Sabri översätter:

– I mina ögon är de terrorister för de har försökt göra kupp. Man kan inte kalla dem för någonting annat, säger Özer Eken.

Nu har ju inte alla dödat människor...

Nu svarar Özers kollega Sabri Karadag:

– De har stöttat och hjälpt till på alla möjliga sätt.

Här kan det vara på sin plats att tillägga att Gülenrörelsens ledare Fetullah Gülen både fördömt statskuppen och förnekat att Gülenrörelsen ligger bakom. Över 100 000  personer har, många gånger helt utan bevis, avstängts från sina arbeten och/eller arresterats för inblandning i militärkuppen. Enligt Human Rights Watch finns misstankar om tortyr i fängelserna.

I höstas rapporterades det i media att 172 turkar sökt politisk asyl i Sverige. Migrationsverket beslutade att inte just nu skicka tillbaka dem som har trovärdiga kopplingar till Gülenrörelsen. Eftersom man fruktar att de inte kommer få en rättvis rättegång där. Det här kommer straffa sig tror Özer Eken.

– Det ordet jag kommer säga kommer vara lite tungt: men släpper man in en orm i sin famn så kommer den att sticka dig också.

I flera europeiska länder har polisen inlett förundersökningar eftersom man misstänker att bland annat turkiska imamer spionerar på och anger misstänkta Gülenanhängare till regeringen i Ankara. Och enligt Ekots uppgifter är Özer Eken en av centralgestalterna i kartläggningen av oppositionella i Sverige. Och han tycks verkligen vara välinformerad.

Hur pass bra koll har ni på de som har kommit till Sverige?

 – Enligt officiella siffror har det kommit hit 180 personer. Men 400 personer finns på platser jag har vetskap om. De har bosatt sig i moskéer och hotell vet jag. Dessa 400 har inte sökt asyl än och finns i Malmö, Stockholm och Göteborg. Vissa av dem är väldigt hemliga, högt uppsatta personer. Men de har inte avslöjat sig än, för tillfället lever de i hemlighet.

President Erdogan har uppmanat att man ska hjälpa till och kartlägga Gülenrörelsen utomlands i alla länder. Har ni kunnat hjälpa till någonting där i Sverige?

– Vi har inte fått en sådan önskan. Alla känner dessa. Inte bara vi, till och med alla Turkietälskare boende här har med all säkert angivit dem. Men Erdogan har inte krävt något av oss om hur vi ska göra med dessa människor. Men vi har inte engagerat oss i att kartlägga dem.

Men, säger han, vid några tillfällen har han fått information om Gülenister som uppehåller sig olagligt i Sverige, men då har han gått till den svenska polisen. Inte till turkiska myndigheter.

– Det finns dem vi har kartlagt. Men vi ger den informationen framförallt till svenska polisen eftersom vi lever i Sverige. Jag träffar polisen ibland och säger att de lever illegalt här. Hade vi varit i Turkiet hade jag meddelat turkiska myndigheter.

I Sverige är det olagligt att för en annan stats räkning kartlägga eller samla in information om personer i Sverige utifrån vilka politiska organisation de stöder. 

Men enligt Ekots källor är det just det Özer Eken och hans organisation är inblandad i.

Om jag säger att vi har sett dokumentation som säger att du är inblandad i det här vad säger du då?

– Du kan inte se något sådant för det finns inget sånt, säger Özer Eken.

Du har inte värvat personer i rörelsen heller som spioner?

– Spioner i rörelsen? Frågar Sabri Karadag

Ja?

Källor har också berättat att Özer Eken aktivt försöker infiltrera Gülenrörelsen i Sverige och värva dess medlemmar för att spionera på andra Gülenanhängare i Sverige.

Özer Eken skrattar:

– Frågan var konstig jag är ingen maffia jag jobbar med det här ideellt och att värva personer hit eller dit aldrig haft intresse för det eller jobbat med något sånt. Vi skulle inte tillåta någon i vår organisation att göra något sådant, säger Özer Eken.  

Varför inte det?

– Alltså att kartlägga, för vi är bundna till svenska lagar regler.

Man får inte göra så i Sverige?

– Nej, svensk lag säger ju att man inte får så varför ska man göra något mot lagen.

Jag frågar Özer Eken en gång till. Så att han inte missförstått.

– Vi har absolut inte haft några sådana aktiviteter eller försökt kartlägga dem eller upplysa myndigheter om att det finns här. Om det finns någon sådan dokumentation så är det någon som inte gillar oss eller mig som förberett och lagt fram men det finns inte några sådana avsikter från mig. Mitt livsintresse är titta bara framåt, aldrig bakåt. Och är ganska rak på mina handlingar. Så är det.

Det är fel att det skulle finnas någon sådan dokumentation?

– Ja det är fel.

Via en anonym källa har Ekot kommit över en ljudinspelning mellan Özer Eken och en utpekad Gülenanhängare. Vi kan kalla honom Murat. Det framgår av inspelningen att Murat, som tycks vara bosatt i Sverige sedan länge, har hamnat på en av listorna över landsförrädare och alltså riskerar att bli arresterad om han åker till landet. Men nu är hans svärfar som bor kvar i Turkiet sjuk. Och det försöker Özer Eken utnyttja för att värva Murat.

Vi har låtit granska inspelningen och är säkra på att den är autentisk och inte manipulerad. Och att det är Özer Eken som talar i den. Eftersom personen vi kallar Murat inte är en offentlig person har vi valt att ta bort hans röst från inspelningen.

Samtalet inleds med att Murat säger:

– Jag vet att jag inte kan åka till Turkiet, men min svärfar är sjuk, jag tänkte fråga hur det kan bli med frugan om hon åker. 

– De kommer inte att släppa henne heller, kan jag tala om för dig. För några månader sedan har de angivit en kille från Celebli för att vara PKK:are. Mannen har lämnat Turkiet, men hans fru var kvar. Och när hon har försökt resa tillbaks har de gripit henne, säger Özer Eken.

– Hade han någon koppling till kuppförsöket ? frågar Murat.

 – Nej, kopplingar till PKK har han. Även Gülenrörelsen är stämplad som terrororganisation nu. Det blir samma behandling. Vet du vad de kommer att göra med dig? De griper din fru för att tvinga dig att åka dit. Kvinnan är helt oskyldig, det är för att få dit dig de griper henne, säger Özer Eken.  

– Hon blir som gisslan? undrar Murat.

– Exakt så, de tar henne som gisslan och väntar på att du ska dit, säger Özer Eken.

Murat undrar vad han ska göra? Özer Eken råder honom inledningsvis att gå till ambassaden och göra avbön. De pratar om det en stund. Özer Eken ber sen Murat ringa på ett annat nummer. Uppenbarligen orolig för att han är avlyssnad.

Och nu tar samtalet en ny vändning. Tidigare under samtalet har Özer Eken förnekat kännedom om listorna med förrädare. Nu låter det annorlunda.

– Enligt rykten kan man bli borttagen från listan, säger Murat. Özer Eken svarar:

– Nej, det är lögn. Vilka är tillräckligt med karlar för att klara en sådan grej. Det är lögn. Även om jag skulle få miljoner gör jag inte det. Tror du verkligen på att någon kan få bort några namn från en lista? säger Özer Eken.

Men bara någon minut senare så ändrar han sig. Det finns kanske en utväg:

– Ni vet att jag har långa armar. Kan träffa premiärministern, presidenten. Så fort de hör ordet Gülenist angriper de. Det jag vet är att om du hjälper staten så kommer staten att hjälpa dig, säger Özer Eken.

– Vad kommer de att kräva av mig? frågar Murat.

– Broder, de kommer att vilja ha allt verksamhet som pågår här. Om du inte ger dem något konkret är det kört med dig, säger Özer Eken.

– Vad kan vara konkret? frågar Murat.

– Verksamheten här, de kommer och vilja veta vilka som är här, säger Özer Eken.  

Därefter tar Özer Eken upp några personer som turkiska staten särskilt vill ha tag på. Det handlar bland annat om högt uppsatta personer inom rättsväsendet som  flytt landet och sökt asyl någonstans i Europa eftersom de stämplats som Gülenister.

– Om du har konkret information om dessa och kan avslöja dem kan du utnyttja ångerlagen. Det kan jag säga öppet till dig. Du har ju inte använt vapen i slutändan, säger Özer Eken.

– Så jag anmäler att jag har ångrat mig och ger dem information de inte har, frågar Murat

– Exakt, då kan du dra fördel av ångerlagen. Angående det här, jag åker till Turkiet i april. Då kan jag berätta för dem att det finns en sådan vän, som vill göra vissa saker. Om du säger "Ja! jag går med på det." Jag tar det direkt med premiärministern. Säger att det finns ett sånt ärende. Då får du hjälp, men får inte återgå till rörelsen, säger Özer Eken.

Murat svarar inte om han vill låta sig värvas istället frågar han om han ska skriva till ambassaden. Det avråder Özer Eken nu ifrån. Han är rädd för läckor.

– Broder, ambassaden kan läcka informationen. Rörelsen har sina män där. Går du dit och säger att du vill ge information är det kört för dig, säger Özer Eken. 

– Så, det skulle funka om jag skriver till dig direkt, frågar Murat

– Skriv det till mig, jag tar med mig dit och tar upp det med premiärministern.

Vi ringer upp Özer Eken igen och spelar upp samtalet som finns återgivet ovan. Vi har alltså kontrollerat att samtalet är autentiskt. Samtalet går till Özer Ekens telefon och det är han som talar i inspelningen.

Hörde du?

– Ja.

Vill du kommentera på något sätt?

– Det är inte jag.

Är det inte du?

– Nej.

Vi hör ju att det är du!

– Nej, nej, nej det är inte jag.

Är du allvarlig nu ?

– Jag är allvarlig det är inte jag.

Men samtalet går till din telefon och det är du som svarar.

– Nej, aldrig. Det är inte jag.

Jag kan spela upp det en gång till vill du höra det igen?

-Nej, nej, det behövs inte.

Att representanter för en utländsk stat på det här sättet kartlägger människor på grund av deras politiska åskådning kan vara olagligt.  Det säger Lisa Simonsson, biträdande enhetschef på säkerhetspolisen.

Om en representant för en annan stat eller ett regeringsbärande parti hämtar in information om svenska medborgare i syfte att kartlägga deras politiska tillhörighet och så vidare och rapporterar hem det till sitt hemland får man göra så?

– Nej det får man inte göra, det är vad vi kallar olovlig underrättelseverksamhet om man uppfyller samtliga rekvisit i den paragrafen, säger Lisa Simonsson. 

Om man då letar efter folk som tillhör olika politiska grupperingar och rapporterar hem det är det får man inte göra?

– Det kan ju vara en del av det.

Får man approchera svenska medborgare och be dem ange personer inom politiska grupperingar i Sverige ?

– Nej det får man inte göra.

Så om man frågar efter om vet du om de här personerna kommit till Sverige och var de befinner sig?

– Det är en del av sådan verksamhet det är det och det skulle vi intressera oss för om de frågorna ställs. 

Spelar det någon roll om det är staten eller ett parti?

– De ska ju representera främmande makt.

Om det är ett regeringsbärande parti? Är det en representant för en främmande makt?

– Det skulle jag säga att det är.

Om jag säger att det idag pågår sådan här verksamhet att man upprättar listor skickar till hemlandet och att man försöker förmå personer i Sverige att ange vänner och bekanta vad säger du då?

– Då säger jag att det är intressant information som vi gärna tar del av för att kunna säga om det är brottslig verksamhet eller om det är något som vi på annat sätt ska jobba förebyggande med.
 

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".