Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ekot granskar

Flera turkiska företrädare delaktiga i kartläggning

Publicerat tisdag 28 mars kl 17.51
"Imamer måste rapportera om moskébesökare"
(3:23 min)
Turkiet flagga soldat avlyssning split
Foto: Montage/TT

Imamer anställda på turkiska moskéer via den turkiska religionsmyndigheten Diyanet och ambassadpersonal är alla inblandade i kartläggningen av oppositionella i Sverige, enligt Ekots källor.

En av de som drabbats av kartläggningen är Emre Oguz, före detta journalist. 

– Imamer som arbetar för Diyanet måste rapportera om människor som går till moskén och församlingen. Jag vet det, säger Emre Oguz.

Efter statskuppen i somras pekade president Erdogan ut den religösa Gülenrörelsen som ansvarig. Många i rörelsen har därefter flytt utomlands.

Erdogan har publikt uppmanat alla turkar att ange dem.

"Ni kan ha vänner, bekanta i det sällskapet. Jag menar att ni bör avslöja dem. Informera våra åklagare, säkerhetsmyndigheter om dessa. Varför? Jo, för att det är en patriotisk skyldighet."

Religonen har varit ett av de viktigaste redskapen för att avslöja gülenister. I september förra året skickade Turkiets religionsmyndighet ut en order till ambassader och religionsdirektörer runt om i Europa. Uppdraget var att kartlägga Gülenrörelsen. I Sverige finns nio moskéer knutna till den turkiska religionsmyndigheten. Att delta i det här är imamernas plikt enligt Emre Oguz.

– Det var en officiell uppgift för dem.

Sedan statskuppen har rapporterna blivit mer detaljerade och omfattar information på individnivå. Alla som riktar kritik mot staten riskerar att listas som landsförrädare. Konsekvensen är att man riskerar att fängslas om man åker till Turkiet.

– Det som hänt efter kuppen är dels att rapporterna blivit mer detaljerade och inriktade på alla oppositionella. Nu skriver de om människor direkt. Till exempel "Vem är Emre? Vad gör han? Vem arbetar han med?".

Det Emre Oguz säger bekräftas av flera andra källor för Ekot. Även ambassaden deltar i kartläggningen och tar emot information om regimkritiker.

Att bli stämplad som Gülenanhängare kan får direkta konsekvenser här i Sverige. Det fick Bilal Karabudak erfara efter att han uttalat sig milt kritiskt mot den turkiska regeringen i tidningen Sydsvenskan.

– Ja, jag fick lite problem efter min intervju i Sydsvenskan där jag förmedlade mina tankar och känslor efter kuppförsöket.

På ett möte i höstas sparkades han från styrelsen för moskén i Malmö. Det hände efter att en av styrelsemedlemmarna på mötet sagt att Turkiets religionsdirektör hotat att dra tillbaka imamen om Bilal stannade kvar.

Ekot har tidigare i dag rapporterat om hur en företrädare för Turkiets regeringsparti, och vän till landets premiärminister försökt värva angivare i Sverige, något som kan vara brottsligt enligt Säkerhetspolisen. I flera europeiska länder pågår polisutredningar efter misstankar om misstänkt flyktingspionage och olovlig underrättelseverksamhet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".