Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Susanne Palme: Svår skilsmässa väntar

Publicerat onsdag 29 mars kl 11.15
Susanne Palme, Ekot
Susanne Palme, Ekot Foto: Sveriges Radio

I dag tas det första steget i skilsmässan mellan Storbritannien och EU. Förhandlingarna väntas bli svåra och utgången är osäker.

I dag lämnade Storbritanniens EU-ambassadör Tim Barrow över den brittiska utträdesansökan till EU:s ordförande Donald Tusk i Bryssel.

Då påbörjades en resa som ingen ännu vet hur den ska sluta.

Det är första gången som ett medlemsland väljer att lämna EU. Enligt artikel 50 i EU:s fördrag har EU och Storbritannien från och med i dag två år på sig att förhandla fram ett avtal om utträde.

Om man misslyckas riskerar landet att kastas ut ur EU utan vare sig hängslen eller livrem, något som både den brittiska regeringen och EU:s ledare helst vill undvika.

Britterna vill förhandla om villkoren för utträde parallellt med förhandlingar om ett framtida handelsavtal. Men EU:s chefsförhandlare, fransmannen Michel Barnier, har gjort klart att skilsmässan och bodelningen måste klaras av först.

Skilsmässoförhandlingarna handlar om tre avgörande frågor:

Den viktigaste är vad som ska hända med de tre miljoner européer som bor och arbetar i Storbritannien i dag och den cirka en miljon britter som bor och arbetar i andra EU-länder.

EU kräver att EU-medborgarnas nuvarande rättigheter garanteras, medan Storbritannien hittills inte velat göra några utfästelser.

En annan fråga gäller bodelningen. EU äger fastigheter, t ex Berlymont, EU-kommissionens byggnad i Bryssel, och EU-domstolen i Luxemburg, och här måste britterna få ut sina andel.

Men britterna måste också fullfölja sina åtaganden för EU-anställdas framtida pensioner och utgifter som EU-länderna gemensamt beslutat om i EU:s långtidsbudget som löper fram till och med 2020.

EU-kommissionen har beräknat notan till nånstans mellan 500 och 600 miljarder kronor, vilket Storbritannien vägrar acceptera.

En tredje fråga gäller landgränsen mellan Nordirland och Irland, och här vill EU ha garantier för att gränsen ska hållas öppen.

Enligt utträdesparagrafen, artikel 50, ska EU och Storbritannien "beakta sin framtida relation" under skilsmässoförhandlingarna.

Men britterna har ännu inte bekänt färg när det gäller vilken slags relation de vill ha med EU i framtiden.

Premiärminister Theresa May har talat om vad hon inte vill: Hon är inte beredd att underkasta sig EU:s regler om fri rörlighet för arbetskraft – en av de så kallade fyra friheterna i EU-fördraget – eller att brittiska domstolar underställs EU-domstolen, vilket EU kräver för att ge Storbritannien fortsatt tillträde till den inre marknaden.

EU vill ha ett fortsatt nära samarbete med Storbritannien, men är inte beredd att rucka på grundläggande principer.

Förhandlingarna ska enligt planerna vara färdiga i oktober 2018, så att utträdesavtalet och övergångsregler hinner ratificeras i god tid före den 28 mars 2019, då britterna ska lämna EU. Det är kort om tid, vilket sätter press på båda parter.

Storbritanniens premiärminister Theresa May har sagt att hon hellre inte når någon uppgörelse alls, än tecknar en dålig uppgörelse.

Men om förhandlingarna bryter samman, vilket inte kan uteslutas, så innebär det alltså att Storbritannien kastas ut ur EU helt utan skyddsnät.

EU skulle vilja ha kvar Storbritannien på den inre marknaden eftersom landet är en viktig exportmarknad för europeiska företag. Man vill också ha fortsatt samarbete kring terrorism och säkerhet, och även inom utrikespolitiken.

Men budskapet från EU:s sida är entydigt: Det ska inte löna sig att lämna EU, och britterna kan inte räkna med lika förmånliga villkor när har lämnat unionen.

Det ska vara en varning till EU-kritiska partier i Europa att inte ta efter brexit.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".