Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nivån på löneökningarna besvikelse för arbetsgivarna – facken nöjda

Publicerat fredag 31 mars kl 16.21
Berör över en halv miljon industrianställda direkt
(1:57 min)
Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
1 av 5
Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Ford Europa använder 63 procent av sin fabrikskapacitet. 70 procent betraktas som en smärtgräns. Foto: Paul Sancya/Scanpix.
2 av 5
Ford Europa använder 63 procent av sin fabrikskapacitet. 70 procent betraktas som en smärtgräns. Foto: Paul Sancya/Scanpix.
Industrimärket avtal Foto: Anders Jelmin/Sveriges Radio
3 av 5
Industrimärket avtal Foto: Anders Jelmin/Sveriges Radio
4 av 5
IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. Foto: Jessica Gow/TT.
5 av 5
IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. Foto: Jessica Gow/TT.

I dag blev det första och det viktigaste löneavtalet i avtalsrörelsen klart. Industrins parter gjorde upp om ett treårsavtal med årliga löneökningar på 2 procent.

Över en halv miljon anställda i industrin har nu får nya avtal.

De gäller fram till 31 mars 2020. Det totala värdet är på 6,5 procent, och det väntas också bli den nya normen eller riktmärket för resten av avtalsrörelsen. En halv procent ska gå till pensionsavsättningar och resten till löneökningar.

För metallaren Daniel Rosenqvist på Volvo bussar i Borås känns det nya löneavtalet bra.

– Det låter väl bra tycker jag. Jag vet inte riktigt vad det brukar ligga på, men runt 2 procent per år, det låter hyfsat. Jag är nöjd.

Det finns en låglönesatsning i det man har kommit överens om. Vad tycker du om det?

– Det tycker jag är kanonbra. Så att de också kommer upp lite i löneklasserna, det är behövligt.

Facket Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand säger att hon är mycket nöjd med avtalet.

– Vi har fått flexpension, vi har fått låglönesatsning för de som har begärt det, och vi har också lagt oss på en nivå som vi tror borgar för konkurrenskraft, för att säkra jobben i Sverige och för att få reallöneökningar för våra medlemmar vilket har varit den absolut viktigaste punkten, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Löneökningarna är i princip lika höga som i det förra avtalet. Det är en besvikelse för arbetsgivarsidan. Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

– Vi hade velat nå längre men tycker att den här nivån, med hänsyn till omständigheterna, får ses som balanserad. 

Vad kommer det innebära för exportföretagen de kommande åren?

– Det är ju alltid svårt att veta, beroende på hur omvärlden utvecklas nu så kan det finnas förutsättningar för att vi har en viss förbättring av konkurrenskraften.

Låglönesatsningen är det som var svårast att acceptera för företagen. Den innebär förenklat att de som tjänar under 24 000 kronor i månaden bidrar mer till potten för löneökningar.

Men hur pengarna fördelas ska sedan förhandlas lokalt.

Anders Ferbe är förbundsordförande för IF Metall.

– Avsikten är att de här medlemmarna också ska få ut den höjningen i den faktiska lönen. Det tror jag att våra klubbar kommer fixa lokalt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".