Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner på Cementa industri med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Gotland.
(Publicerat igår kl 19.24)

Forskare undersöker köttskatt

Publicerat onsdag 12 april kl 06.00
Projektledare Elin Röös: vi behöver mer kraftfulla styrmedel
(2:10 min)
Forskaren Elin Röös leder projektet om klimatskatt på mat vid Sveriges Lantbruksuniversitet
Forskaren Elin Röös leder projektet om klimatskatt på mat vid Sveriges Lantbruksuniversitet Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT; Oskar Lodin / Sveriges Radio

Kunskapen om köttets klimatpåverkan ökar samtidigt som köttkonsumionen gör detsamma. Nu forskas det på hur en klimatskatt skulle kunna minska matens klimatpåverkan.

Forskningsprojektet bedrivs på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, i Uppsala och Elin Röös är projektledare.

– Det vi har sett är att information inte fungerar så bra. Det finns en ökad medvetenhet om köttets och animalieproduktionens miljöproblem men konsumtionen ökar fortfarande.

– Vi behöver nåt slags mer kraftfullt styrmedel och då tittar vi i det här projektet på om en klimatskatt på livsmedel skulle kunna vara ett alternativ, säger Elin Röös.

Av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser står maten vi äter för ungefär en tredjedel. Av den tredjedelen kommer 75 procent av utsläppen från animalisk produktion och ifjol slog den svenska köttförbrukningen, räknat i slaktvikt, nya rekord. Främst är det kyckling och lammkött som ökar, medan nötköttet minskar marginellt.

Elin Röös berättar att klimatskatt på mat är ganska obeprövat internationellt, men att livsmedelsskatter som syftar till bättre hälsa, som på socker och mättat fett, har lett till resultat i andra länder.

– Där ser man att de skatterna fungerar såtillvida att konsumtionen av de produkterna sjunker, säger Elin Röös.

Elin Röös och hennes kollegor undersöker till exempel en klimatskatt som skulle vara högre för varor med stor klimatpåverkan, som till exempel lamm- och nötkött, och lägre för till exempel kyckling.

En sådan skatt skulle kunna minska antalet betande djur, vilket kan drabba den biologiska mångfalden i öppna landskap. Därför ingår det i forskningsprojektet att se hur intäkterna från skatten skulle kunna kompensera för oönskade bieffekter, till exempel genom stöd till svensk betesproduktion.

Forskningsprojektet som finansieras av Naturvårdsverket beräknas vara klart till december 2018.

Frågan är om det blir en skatt i slutändan. Regeringen har uttryckt skepsis mot ett så hårt styrmedel och i den nationella SOM-undersökningen 2015 uppgav 24 procent av de tillfrågade svenskarna att de var positiva till en klimatskatt på kött, medan 46 procent tyckte att det var en dålig idé.

– Oftast är folk inte generellt positiva till skatter, så jag tycker att det var en ganska hög siffra faktiskt. Å andra sidan är mat extra känsligt, många tänker nog att "ska verkligen staten gå in och styra vad vi äter" och därför tror jag att många reagerar med att säga nej direkt, säger Elin Röös på Sveriges Lantbruksuniversitet.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".