Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lugn S-kongress inget hälsotecken

Publicerat onsdag 12 april kl 10.23
Stadsminister Stefan Löfven på S-kongressen och Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.
Foto: TT.

Den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg har varit den enigaste kongress partiet hållit på mycket länge. Men det ska inte ses som ett styrkebevis, snarare beror lugnet på partiets svaghet, menar Ekots politiske kommentator Tomas Ramberg.

För exakt hundra år sen höll Socialdemokraterna sin stormigaste kongress, en stor del av partiet lämnade för att bilda ett nytt vänstersocialistiskt parti.

Slumpen ville att Socialdemokraterna i år skulle fira hundraårs-minnet med en av sina lugnaste kongresser. Visst har det debatterats, visst har det strukits och lagts till här och var i texterna, men i allt väsentligt har kongressen följt partiledningens regi.

I förväg flaggades det för konflikter om flyktingpolitiken, vinster i välfärden, religiösa friskolor och tiggeri.

Genom att ändra några formuleringar fick partiledningen med sig kongressen på sin linje även i de frågorna. De ändringar som gjordes hindrar inte socialdemokraterna från att i allt väsentligt fullfölja den politik de driver i den rödgröna regeringen.

Möjligen har kongressen begränsat Stefan Löfvens handlingsfrihet på ett omdiskuterat område: Tiggeriet. Regeringen fick visserligen klartecken för att gå vidare med avhysningar och begränsningar riktade mot tiggare.

Men skrivningarna förändrades i humanitär och social riktning på ett sätt som troligen stoppar eventuella planer på att gå längre och förbjuda tiggeri.

Ledningen gladde kongressombuden genom att försäkra att regleringar mot "vinstjakt" ska gälla inte bara skolan utan också vården och omsorgen.

Men det kommer inte att radikalisera de kommande regeringsförslagen om vinster i välfärden. Finansminister Magdalena Andersson betonade efter beslutet att förslagen kommer att se olika ut för olika sektorer. Det betyder sannolikt att skolområdet ska regleras mest medan förslagen på vårdens område blir mer beskedliga.

Viktigast för Stefan Löfven var att kongressen gav honom grönt ljus för att fortsätta med den restriktiva flyktingpolitiken även efter att den tillfälliga lagen upphör efter nästa val.

De kongressombud som vill återvända till en mer generös politik fick nöja sig med att Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar och argumentera för permanenta uppehållstillstånd och familjeåterförening i EU. Men så länge EU inte kan övertygas ska Sverige inte öppna sig för fler människor på flykt.

I upptakten till kongressen skärpte partitoppen tonläget mot konfessionellt drivna skolor. Socialdemokraterna vill förbjuda skolorna att organisera religiösa inslag. Det ska dock inte gälla gamla svensk-kristna inslag som adventsljus och julavslutningar i kyrkan.

Att kongressen varit lugn och enad är knappast ett hälsotecken. Dagens socialdemokratiska parti är svagt och ser ut att gå mot ett av sina sämsta valresultat någonsin. Medlemsaktiviteten är låg och oron för att det blir svårt att få fart på partiets valarbete har lyst igenom på kongressen.

Bristen på debatt kan också läsas som ett bristande ideologiskt självförtroende. Trots goda ekonomiska utsikter och starka statsfinanser diskuteras inga nya genomgripande reformer. Det som kallas "reformer" och "investeringar" handlar om att satsa mera pengar på befintliga system som skolan, vården och polisen. Inte om att driva igenom nya sociala projekt.

Kongressen inleddes i svår slagskugga från terrordådet i Stockholm.

Dådet tycktes på ett obehagligt sätt understryka det budskap partistyrelsen trummat fram i förhandsreklamen för kongressen, bilden att Socialdemokraterna nu skulle satsa på brottsbekämpning, lag och ordning.

Planen var att Stefan Löfven skulle inleda kongressen med förslaget att polisen ska få 10 000 fler polisanställda till 2024. Detta fick nu flyttas fram till tisdagen.

Polisbeskedet är kongressens viktigaste politiska utspel. Det är sensationellt för att komma från ett parti som nyss raljerade över de borgerligas olika bud om fler poliser.

Nu tvärvänder Socialdemokraterna och försöker i stället knocka oppositionen med ett ännu högre bud. Siffran 10 000 polisanställda till 2024 är så kraftigt tilltagen att det är tveksamt om den går att uppnå med tanke på flaskhalsar i rekrytering och utbildning. Men den fungerar kanske som politisk trumpetstöt.

Tanken är att understryka det ena av de två ben som Socialdemokraterna tänker gå in i valrörelsen med.

Det första benet är höstens budget. De pengar som nu strömmar in i statskassan ska ackompagnera Stefan Löfvens tal om "samhällsbygget". Som satsningar på välfärd och infrastruktur.

Det andra benet, polisbenet, ska täppa till åt höger. Socialdemokraterna vill inte kunna utmålas som mjuka mot brottslingar eller tveksamma när det gäller att stifta nya lagar mot terrorism.

Siffran 10 000 kanske inte är det bästa sättet att få en effektivare poliskår och fler uppklarade brott. Men den förmedlar ett kraftfullt politiskt budskap.

Socialdemokraterna försöker med det budskapet anpassa sig till den svåra uppgiften att regera ett o-socialdemokratiskt Sverige. O-socialdemokratiskt inte bara för att de flesta väljare står till höger om partiet utan också för att samhällsdebatten inte handlar om partiets frågor. Ett klimat som kan förstärkas ytterligare av det politiska efterspelet till terrordådet i Stockholm.

Kongressombuden bävar inför valåret.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".