Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Glädjande resultat för diabetiker

Publicerat torsdag 13 april kl 12.23
Kraftig minskning av hjärtkärl-sjukdomar
(2:56 min)
En diabetessjuk kvinna tar insulinspruta i magen. Foto: Reed Saxon/TT.
En diabetessjuk kvinna tar insulinspruta i magen. Foto: Reed Saxon/TT.

Bland diabetiker har det skett en kraftig minskning av hjärtkärl-sjukdomar. Det visar en ny, stor studie vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

– Vi blev väldigt förvånade över resultaten, framför allt vad gäller resultaten för individer med diabetes, säger doktoranden och läkaren Aidin Rawshani till Ekot.

Det är en allvarlig sjukdom, med överdödlighet. Det har vi visat tidigare, men nu tittar vi på om det har blivit bättre över tid. Då ser vi den här stora förbättringen, inte minst vad gäller sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar, säger professorn och diabetesläkaren Soffia Gudbjörnsdottir.

Bland svenskar med typ 2-diabetes, eller åldersdiabetes, har hjärt-kärlsjukdomar minskat med ungefär 50 procent under perioden 1998-2014, visar den nya studien vid Sahlgrenska Akademin. Hjärt-kärlsjukdomarna har gått ner även hos befolkningen generellt, men i väsentligt mindre grad.

Bland de yngre, med typ 1-diabetes, är skillnaden ännu större. Där har hjärt-kärlsjukdomarna gått ner med ungefär 40 procent under den här perioden, mot 10 procent hos kontrollgruppen utan diabetes.

Dessa individer är oerhört mycket mindre drabbade av hjärt-kärlsjukdomar nu, och det är förstås en fantastisk nyhet, säger Soffia Gudbjörnsdottir till Ekot.

Den nya studien bygger på en samkörning av uppgifter från bland annat Nationella Diabetesregistret och Dödsorsaksregistret. Totalt handlar det om uppgifter om nästan 3 miljoner svenskar, varav nästan en halv miljon med diabetes.

Doktoranden Aidin Rawshani är tämligen säker på att det positiva resultatet stämmer, även om det alltså är överraskande.

Sverige har goda register för sjuklighet och dödlighet, som är väl validerade.

– Detta är oerhört glädjande resultat, och kanske även lite förvånande, säger Fredrik Löndahl, förbundsordförande för Svenska Diabetesförbundet, till Ekot.

– Det är ett resultat som på något sätt visar att vi ändå är på rätt väg i Sverige när det gäller att ge människor med både typ 1- och typ 2-diabetes rätt behandling.

– Man kan också se att en av de viktigaste faktorerna är en god blodsockerkontroll. Där har vi en teknisk utveckling idag som går väldigt snabbt framåt, och det är väldigt viktigt att landstingen är med och ger tillgång till denna tekniska utveckling, säger Löndahl.

Fast det är svårt att säkert peka på orsakerna till den här kraftiga förbättringen.

– Det som ligger närmast till hands är att vi behandlar riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar bättre och bättre, säger professor Gudbjörnsdottir.

– Vi behandlar höga blodfetter, höga blodtryck, högt blodsocker... Allmänt har vi bättre möjligheter att ta hand om personer med diabetes.

– Det finns bra diabetesteam över hela landet, vi har ett bra kvalitetregister och jag tror så klart att det driver på förbättringen.

Ni har undersökt en ganska lång tidsperiod, 15-16 år. I vilken mån kan det handla om livsstilsförändringar, att man rör på sig mer och kanske äter bättre?

– Det vet vi ju inte, men vi vet att det är mindre förekomst av rökning. Däremot stiger BMI, alltså man blir tyngre och tyngre.

– För fysisk aktivitet har vi inga bra mått, så vi vet inte hur mycket det spelar in. Men vi vet att det är oerhört viktigt, och att det är en allmän trend i samhället, att röra på sig mer, säger Soffia Gudbjörnsdottir.

– Med modern diabetesbehandling, om man tänker på till exempel typ 1-diabetes, så har möjligheterna att leva ett aktivt liv blivit bättre och bättre. Visst kan det spela in!

Den nya studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".