Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Koptisk påsk i skuggan av terror

Publicerat söndag 16 april kl 12.38
"Min bror förhindrade en massaker"
(8:40 min)
Mässan hålls i tält intill Mar Girgiskyrkan (st Göranskyrkan) som är stängd efter det blodiga attentatet. Många av kvinnorna har tunna vita sjalar med religiösa motiv, tex st göran som bekämpar Draken
1 av 5
Mässan hålls i tält intill Mar Girgiskyrkan (st Göranskyrkan) som är stängd efter det blodiga attentatet. Många av kvinnorna har tunna vita sjalar med religiösa motiv, tex st göran som bekämpar Draken Foto: Cecilia Uddén / Sveriges Radio
Man i kavaj
2 av 5
Fawzi Fahim, 53 år: Gud valde ut min bror Nessim - för att förhindra en massaker. Hans tre år äldre bror hindrade självmordsbombaren från att ta sig in i kyrkan där den koptiske påven Tawadros II befann sig. Fawzi berättar att han och Nessim, 56 år, var oskiljaktiga, det har inte gått en dag i mitt liv då vi inte träffats. Nu är han borta. Han är på en bättre plats, hos Jesus, säger Fawzi.
man i randig tröja tittar bort
3 av 5
Maykel som sörjer sin vän Bishoy som dog i attentatet. Kvinnorna runt Maykel försöker trösta honom: gråt inte, Bishoy är hos Gud. Foto: Cecilia Uddén/Sveriges Radio
Maykel som sörjer sin vän Bishoy som dog i attentatet. Kvinnorna runt Maykel försöker trösta honom: gråt inte, Bishoy är hos Gud.
4 av 5
Maykel som sörjer sin vän Bishoy som dog i attentatet. Kvinnorna runt Maykel försöker trösta honom: gråt inte, Bishoy är hos Gud. Foto: Ceclilia Uddén/Sveriges Radio
Ghada- omgiven av barn - slår ut med händerna och säger: varför kan de (säkerhetstjänsten) inte skydda oss? Varför är koptiskt blod så billigt?
5 av 5
Ghada- omgiven av barn - slår ut med händerna och säger: varför kan de (säkerhetstjänsten) inte skydda oss? Varför är koptiskt blod så billigt? Foto: Cecilia Uddén/Sveriges Radio

För exakt en vecka sedan, på Palmsöndagen, utsattes Egyptens kristna kopter för det värsta terrordådet på flera decennier. Vår korrespondent, Cecilia Uddén, tar oss med till Tanta och Alexandria där attentaten ägde rum.

Självmordsbombare gick till attack mot två kyrkor, Mar Girgiskyrkan (Mar Girgis, som betyder St Göran) i Tanta och St Markus kyrkan i Alexandria där också den koptiske påven befann sig, men klarade sig oskadd.

45 människor dödades i blodbadet, över 100 skadades. Den så kallade islamiska staten IS tog på sig skulden för dådet, liksom för tidigare attentat, i December, mot katedralen i Kairo. Bedömare fruktar att detta ingår i en ny strategi från IS sida och att fler attacker är att vänta. Egypten har utfärdat undantagstillstånd.

Bland andra har jag träffat Fawzi, vars bror Nessim dog när han hindrade självmordsbombaren från att komma in i kyrkan i Alexandria där påven befann sig.

– Gud valde ut min bror - för att förhindra en massaker, säger Fawzi.

– Om självmordsbombaren hade lyckats ta sig in i kyrkan, hade hundratals människor dödats, sannolikt också Påve Tawadros II.

På videoklippet från övervakningskameran utanför St Markus kyrkan i Alexandria, ser man hur självmordsbombaren försöker ta sig in genom den stora grinden till kyrkan, där bilar kör in, och där det inte finns metalldetektor. Nessim, mångårig medarbetare vid St Markus kyrkan, befann sig vid grinden och sa åt självmordsbombaren, som senare identifierats som 31-årige Mahmoud Abdullah, att han måste gå igenom metalldetektorn vid den andra ingången.

Man ser hur självmordsbombaren vänder, går mot den andra ingången, metalldetektorn ger ifrån sig ljud, säkerhetsvakterna ber honom backa och då utlöser han sprängladdningen. Nessim var en av de 17 som dödades.  

Fawzi, 53 år gammal, är svartklädd, han har inte rakat sig på flera dagar och ser mörk ut i både ansikte och ögon - i skarp kontrast till den soligt leende brodern Nessim, som han visar bild på i mobilen.

– Nessim var tre år äldre och jag har inte upplevt en enda dag i livet utan honom, vi träffades varje dag, säger Fawzi.

– Vi lekte på stranden som barn, vi öppnade elbutik tillsammans som vuxna och när vi gifte oss valde vi att bo nära varandra. Efter att jag drabbats av en kronisk sjukdom, tog Nessim hand om mig, han ringde tre gånger om dagen för att kolla att jag tagit min medicin och ätit ordentligt.

Fawzi talar lugnt om sin älskade bror och han säger som så många andra sörjande kopter.

– Han befinner sig på en bättre plats nu. Hos frälsaren. Vi sörjer inte men saknaden är stor.

– Men terroristerna kommer aldrig att lyckas splittra Egypten. Vi är ett folk, de första som kom till mig för att beklaga sorgen var mina muslimska vänner och grannar.

Jag åker till Tanta och deltar i Skärtorsdagsmässan. Den monotona koptiska sången är vacker, men låter också som en smärtsam klagosång. De flesta Kopter jag möter här är sorgsna, djupt bedrövade, men också samlade. Fast beslutna att inte låta terrorattentaten hindra dem från att gå i mässan.

– Jag känner mig trygg, jag sätter min tillit till Gud, säger 30-åriga Dina, på väg från skärtorsdagsmässan i Tanta.

 Men just som hon säger att hon inte är rädd, spricker rösten, tårarna bildar svarta ränder av maskara på hennes kinder. Hon börjar gråta och kan inte sluta trots att hon försöker och trots att hon helst vill svara samlat på mina frågor. Dina var inne i kyrkan på Palmsöndagen. Hon kom med sitt kors av flätade palmblad och hon såg blodbadet.

– Även om jag litar på Guds beskydd, så litar jag inte på säkerheten här, jag tror jag inte att Kopternas situation i Egypten kommer att förändras.

Mässan hålls i ett stort tält utanför Mar Girgiskyrkan. Hundratals människor är samlade, många kvinnor har en tunn sjal på huvudet, ofta med religiöst motiv, till exempel St Göran som slåss mot draken. Kyrkan intill är stäng idag. Men jag var därinne ett par timmar efter terrordådet på Palmsöndagen.

– Det ekar här inne, det är sen kväll, och kyrkan är full av sörjande människor många håller för näsa och mun, härinne dog 27 människor i sprängattentatet och under hela dagen har röjningsarbete pågått. En man sopar bort glassplitter och överallt syns spåren av terrordådet. Stora röda fläckar på golvet, stänk på pelare, bänkar, till och med uppe i taket. Läkaren Maykel gråter förtvivlat över sin döde kollega Bishoy.  

– Vi träffades nästan varje dag på sjukhuset,säger Maykel.

Kvinnorna runt honom säger att han måste sluta gråta.

– Bishoy var en ängel och det var därför Gud kallade hem honom, var glad för hans skull istället, säger Ghada som själv önskar bli martyr en vacker dag.

– Jag är inte rädd för att dö, säger Ghada, jag vet var jag hamnar - i himlen. Men jag är förbannad, varför kan de aldrig skydda våra kyrkor, varför har Koptiskt blod blivit så billigt att terroristerna till och med lyckades ta sig in i katedralen i Alexandria där vår påve Tawadros höll mässa? Tack gode gud att han klarade sig oskadd, säger Ghada.

I Alexandria ledde upprördheten till protester - unga kopter skanderade slagord mot regimen - det lät som under revolutionen för sex år sedan.

De heta känslorna tog sig också antimuslimska uttryck. Utanför kyrkan i Tanta mötte jag en man.

– Vi vill inte  ha Muslimerna här, de invaderade Egypten på 600-talet, det här är vårt land, det är vi som är Faraos barn, Muslimerna kan åka hem till Saudiarabien, sa han.

Alla runt omkring honom sa emot och bad mig ha överseende med hans upprördhet. Och så visade de mig bilder på hur moskéerna i Tanta tagit emot skadade kopter och organiserat bloddonatorerna.

– Muslimerna är inte våra fiender.

En bit bort stod Mohamed och lyssnade. Han är 15 och ett halvt år gammal, berättade han.

– Javisst, det var en Muslim som genomförde terrorattacken, men vi Muslimer gråter lika mycket som de Kristna.

På kvällen samlades muslimska kvinnor med levande ljus utanför kyrkan för att visa solidaritet med sina kristna vänner och grannar.

Den så kallade islamiska staten, IS har tagit på sig de båda terrordåden i Egypten, liksom attentat mot katedralen i Kairo i december. Och många experter menar att IS har en ny Egyptenstrategi, som bygger på övertygelsen att det bästa sättet att destabilisera och förstöra ett land är att underblåsa de religiösa motsättningarna.

– Det är den erfarenhet IS har gjort i Irak och Syrien, säger Mokhtar Awad, extremistforskare vid George Washington University.

– Först när sekterismen blommar ut kan Jihad, heligt krig, följa tror IS, säger Mokhtar Awad.

IS pekar ut de Kristna som avfällingar som förtjänar att dö för att de är månggudadyrkare - de tror ju på både fadern sonen och den helige ande.

– IS försöker skapa en situation där Egyptens Kopter får samma status i sitt eget land som Iraks shiamuslimer har i Irak.

Och liksom många andra Egyptenkännare och kritiker, anser Mokthar Awad att den egyptiska statens behandling av den kristna minoriteten som bäddat för detta.

– Genom att särbehandla och diskriminera kristna i generationer, har man skapat en acceptans för att de är andra klassens medborgare.

Och detta fortsätter. Man tillämpar restriktiva regler för hur när och var kopter får bygga kyrkor.

– Det underblåser misstänksamheten, som om kyrkor skulle vara något skadligt för Egypten, säger Mokhtar Awad.

Häromdagen när Kristna samlades till gudstjänst i ett privat hem i en liten by i södra Egypten, attackerades de av Muslimer som anklagade dem för att i smyg försöka förvandla huset till kyrka.

Lika skadlig är den tradition av försoningsprocesser som tillämpas när det uppstår sekteristiskt våld mellan muslimer och kristna i små byar. Bråken har ofta sitt ursprung i förbjudna romanser mellan Muslimer och Kristna, det kan handla om att en Kristen man flirtat med en Muslimsk flicka.

När gräl övergår i våld, brott, och hatbrott, ställs en Muslim ytterst sällan inför rätta för brott mot en Kristen. Istället förväntas de Kristna delta i försoningsprocesser.

– Muslimer som begår brott mot Kristna känner sig trygga i att de inte kommer att straffas. Så länge myndigheterna inte tillämpar lagen, utan insisterar på gammeldags försoningsprocesser, kommer Egyptens Kristna att vara fortsatt utsatta, säger Mokhtar Awad vid George Washington University.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".