Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Folkomröstning i Turkiet

Observatörer talar om brister

Publicerat måndag 17 april kl 15.19
Filip Kotsambouikidis om OSSE-rapporten
(1:10 min)
Stödet för Erdogan var inte överallt lika stor
Stödet för Erdogan var inte överallt lika stor Foto: AP Photo/Emrah Gurel/TT

Folkomröstningen i Turkiet bör ogiltigförklaras. Det anser ledare för oppositionspartiet CHP efter misstänkta oegentligheter med valsedlarna.

Kritiken upprepas av valobservatörer från OSSE och Europarådet, som konstaterar att valet inte lever upp till Europeisk standard,

– Ojämlika förutsättningar rådde under folkomröstningen, och kampanjens två parter hade inte likvärdiga möjligheter, säger Cezar Florin Preda, som lett valobservatörerna från OSSE och Europarådets parlamentariska församling (PACE).

Han tillägger att valmyndighetens beslut att tillåta röstsedlar utan officiell stämpel kan ha påverkat valet.

– Sena förändringar i regelverket kring rösträkningen tog bort en viktig skyddsmekanism, säger Preda.

Resultatet innebar en seger för president Erdogan och hans nya grundlag — men det var knappt.

Turkiets största oppositionsparti CHP kräver att folkomröstningen ogiltigförklaras. Partiets vice ordförande, Bülent Tezcan, kallar beslutet att räkna med valsedlar som saknar officiell stämpel för "olagligt".

– För tillfället är det omöjligt att avgöra hur många sådana röster det finns och hur många som stämplats efteråt. Därför är det enda beslut som kan få slut på debatten om legitimiteten (av omröstningen) och minska människors berättigade oro att YSK (valmyndigheten) ogiltigförklarar valet, säger Tezcan enligt Reuters.

Segern för ja-sidan innebär att presidenten får mer makt. Majoriteten var knapp, 51,4 procent av rösterna när nästan alla röster räknats, enligt den turkiska statliga nyhetsbyrån Anatolia. Den knappa segern har förvånat många som förväntat sig ett tydligare resultat.

– Även om det varit jubel över valsegern finns en bekymrad snopenhet, för det blir ju tydligt för den turkiska befolkningen och hela världen att nästan halva Turkiets befolkning säger nej till en väldigt stor regimförändring och det sänker legitimiteten, säger Michael Sahlin, tidigare Sveriges ambassadör i Ankara och numera forskare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Michael Sahlin påminner om att valet ägt rum under pågående undantagstillstånd och utrensningar, med partiledare och journalister i fängelse, och där statsapparaten ställt upp bakom en sida i folkomröstningskampanjen.

– Och ändå lyckas nej-sidan nästan vinna. Det är klart att det här kommer att lyftas fram i rapporteringar som en betänklig utgång, säger Sahlin.

2019 hålls nytt presidentval i landet, och den knappa segern kommer inte få Erdogan att mjukna i sin ledarstil fram till dess — tvärtom, tror Michael Sahlin. Det kan bli "en fortsatt kamp på målsnöret":

– Han måste hålla trycket uppe genom att fortsätta samma typ av retorik, annars kan han tappa greppet. Då uppstår dilemmat att man måste ha fortsatt konfrontation med EU och enskilda EU-länder, som Erdogan har skällt och bråkat på under kampanjen. Jag noterade att han i sitt segertal i går talade om återinförandet av dödsstraffet. Gör man det, då har han ju därmed stängt dörren till allt tal om EU-medlemskap.

Det rådande undantagstillståndet kommer återigen att förlängas efter omröstningen, rapporterar CNN Türk och NTV.

Vice premiärminister Nurettin Canikli bekräftar att frågan kommer att diskuteras under ett möte i presidentpalatset i eftermiddag, rapporterar tv-kanalen A Haber enligt AFP.

Efter folkomröstningen utbröt protester mot resultatet i flera stadsdelar i Istanbul. CHP krävde tidigare en omräkning av uppemot 60 procent av rösterna.

Enligt Turkiets valmyndighet har ja-sidan vunnit. Ett slutligt resultat väntas om elva till tolv dagar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".