Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Förslag: Lottning till skolor när alla inte får plats

Publicerat onsdag 19 april kl 17.20
"Utjämnar orättvisorna med kösystemen"
(3:33 min)
Skola räcker upp handen barn elever
Foto: Arkivbild: Jessica Gow/TT

Förändringar i det fria skolvalet och en öppning mot ett förstatligande av skolan. Det föreslår Skolkommissionen idag. Ett förslag är att det inte ska vara kötid utan lottning som ska avgöra vem som får plats på en friskola.

– Den nuvarande principen är ju att man går på kötid. De föräldrar som har utbildningsambitioner ser till att hamna i kön väldigt tidigt. Betydelsefullt här är att man utjämnar de här orättvisorna som kommer av att man har olika möjligheter att utnyttja kömöjligheter, säger Skolkommissionens ordförande Jan-Eric Gustafsson.

Även inom kommunala grundskolor i årskurs 7 till 9 föreslås att lottning ska kunna användas om fler söker än vad det finns platser och om det bidrar till att elever med olika bakgrund blandas.

Rektor föreslås ha ansvar för att det blir en allsidig social sammansättning i skolan. Ett led i det är också att tillsätta en utredning om den så kallade närhetsprincipen.

Ett annat sätt som kommissionen vill öka likvärdigheten och den sociala blandningen är att förmå alla att välja skola, ett val som ska vara grundat på omfattande information om de olika skolorna.

– Man ska inte fatta det beslutet om man ska välja utan vad man ska välja, säger Jan-Eric Gustafsson.

Vad kan man uppnå med det?

– En bredare social sammansättning, förklarar han.

Skolkommissionens förslag bygger på det som OECD pekat på är problemen med den svenska skolan, bland annat att den är segregerad, att elevernas bakgrund spelar allt större roll för resultaten, att resurserna, bland annat de bästa lärarna inte finns där de mest behövs, att det saknas legitimerade lärare och att styrningen är otydlig.

Lärarna ska kunna utvecklas i yrket och få en slags karriärstrappa med mer avancerade uppgifter och högre lön.

Läroplanerna ska förtydligas om trygghet och studiero.

Skolkommissionen föreslår en utredning om varför kommuner lägger så olika mycket pengar på eleverna i skolan. Täby 42 000 kronor, Sorsele 88 000 kronor per år, och vill fastslå en lägsta nivå minsta nivå som är acceptabel

Utgångspunkten är att alla kommunala skolor måste ha förmåga att upptäcka och analysera brister och sätta in åtgärder som löser problemen.

Kommissionen föreslår ett statsbidrag på sex miljarder till huvudmännen, som fasas in över tre år, för att undervisningen ska hålla hög kvalitet. Men pengarna måste användas rätt, för att göra nytta, säger Jan-Eric Gustafsson.

– Det viktiga här är att inse att resurser i sig, löser inga problem. Det som påverkar resultaten är kvalitén i skolans undervisning.

– Pengarna måste förvandlas till kvalitet, vilket man kan göra på väldigt många olika sätt, säger Jan-Eric Gustafsson.

Statistiska Centralbyrån tar årligen fram ett socioekonomiskt index som ska fördela pengarna så att mer hamnar där behoven är större. Men de modellerna har sina brister och Jan-Eric Gustafsson öppnar för att staten tar över finansieringen av skolan med ett skolsektorsbidrag.

- Det finns begränsningar i de modeller som vi har kunnat arbeta med och vi föreslår därför att en utredning ser över hur man skulle konstruera en sektorsbidragsmodell för hela eller delar av skolans finansiering, säger Jan-Eric Gustafsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".