Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Synen på elever avgör skolans resultat

Publicerat söndag 23 april kl 14.31
Därför är vissa skolor bra
(2:28 min)
Elever i klassrum.
Elever under en matematiklektion i Bredängsskolan i Stockholm. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Frågan vad som skiljer en bra skola från en utreds i en ny studie som kommer ut i dagarna. Tre forskare från Göteborgs universitet undersöker ett antal skolor.

På hälften av dem har betygen gått stadigt nedåt och för andra hälften har resultaten förbättrats.

En skillnad var synen på eleverna, säger en av forskarna, Ulf Blossing som är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.

– När vi frågade om resultatutvecklingen där och att den hade sjunkit kunde man hänvisa till att det berodde på elevernas bakgrund. Man tog eleverna som förklaring till den svaga resultatutvecklingen. På den framgångsrika skolan pratade man om eventuella brister i det egna sättet att undervisa undervisningen, säger Ulf Blossing.

"Att organisera för skolframgång" heter studien där forskarna Maria Jarl, Klas Andersson och Ulf Blossing under tre år aktivt följt åtta skolor och studerat deras resultat 14 år tillbaka i tiden.

Skolorna utmärker sig genom att resultaten kraftigt ökade på hälften av skolorna och sjönk mycket på de andra.

Genom att rensa bort annat som påverkar resultaten som exempelvis elevernas socioekonomiska bakgrund, kunde forskarna se vad det var i skolans sätt att arbeta som ledde till de här skolresultaten.

Det mest tydliga var skillnaden i synen på vilket uppdrag skolan har, enligt Ulf Blossing.

I de dåliga skolorna saknades en gemensam idé om vad skolans uppdrag är. Lärare arbetade mer eller mindre individuellt efter vad man tror fungerar bäst, inte baserat på vad man vet.

I de framgångsrika skolorna, däremot, fanns en tydlig styrning från skolledningen om vad uppdraget är och hur undervisningen bäst ska organiseras för att utveckla elevernas lärande.

Så vad kan det här då innebära i praktiken?

– Det gör man genom att exempelvis testa deras kunskaper i svenska om det handlar om det, och sedan funderar man på vad det är för undervisning. Vi behöver organisera för att hjälpa till med detta och sedan får man köra den ett antal månader och följa upp och se om det blev förbättringar, säger Ulf Blossing.

Så frågan är hur Ulf Blossing tycker att de pengar, som framöver ska delas ut till de skolor med sämst resultat, bäst ska användas. Dels den halva miljard, den så kallade jämlikhetspengen från regeringens vårbudget, dels det statliga bidrag på så småningom sex miljarder som Skolkommissionen har föreslagit.

– Man skulle kunna knyta pengarna till något krav på att göra någon slags kompetensutveckling, eller krav på att man utarbetar någon slags plan för det lokala förbättringsarbetet. Så kanske det skulle ge bättre effekt, säger Ulf Blossing, Göteborgs universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".