Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nyanlända elever tas emot snabbt i skolorna

Publicerat tisdag 25 april kl 12.29
Skolinspektionen: "Ingen kommer som ett blankt blad till skolan"
(1:36 min)
Plastglas med blyerstpennor och elev som sitter och skriver på dator. Lego byggt som flaggor från Sverige, Syrien och Danmark. Nyanlända spelar pingis. Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.
71 000 nyanlända i skolåldern kom till Sverige förra året. Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.

Under 2015 kom många nyanlända barn. Skolinspektionens granskning visar att många skolhuvudmän har klarat av att ta emot dem snabbt i landets grundskolor.

I granskningen ingår 28 skolhuvudmän, 26 av dem är kommuner och två enskilda skolhuvudmän. Granskningen, som gäller grundskolan, visar att de allra flesta, 78 procent klarar av att låta nyanlända barn börja i skolan inom fyra veckor. Nästan alla, 95 procent klarar det inom åtta veckor. I några få fall får barnen vänta längre än två månader.

De flesta klarar också av att kartlägga elevernas kunskaper inom de två månader som en sådan kartläggning ska göras. Men kartläggningarna är för begränsade, anser Skolinspektionen. 

– Ingen elev kommer ju som ett blankt blad till skolan, utan det gäller att se deras förmågor, erfarenheter, kunskaper och intressen, säger Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.  

Granskningen visar att skolorna mest kartlägger det som är obligatoriskt för skolhuvudmännen att kartlägga, som elevernas förmåga att läsa, skriva och räkna. Vad barnen kan i andra ämnen som engelska, samhällskunskap eller slöjd kartläggs betydligt mindre. Enligt Helén Ängmo kan det göra att barnen inte kommer igång med sin undervisning tillräckligt snabbt. 

– Det kan också vara så att man får en undervisning som är upplagd på för låg nivå eller att man behöver mer grundläggande kunskaper och mer stöd, att man har svårt att följa undervisningen som nyanländ elev, säger Helén Ängmo.  

Det är också ett problem att kunskaperna från de här kartläggningarna inte förs vidare i organisationen så att till exempel de lärare som eleverna senare möter, vet vad de kan. 

– Även om kartläggningarna görs bättre nu, får det ju inte bli att de blir som en engångsföreteelse, som man sedan inte använder i undervisningen. Det har vi sett exempel på i granskningen, säger Helén Ängmo.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".