Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i Skogsbo och räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Dalarna.
(Publicerat idag kl 17.31)

Reporäntan oförändrad

Publicerat torsdag 27 april kl 09.02
"Man tar ut ytterligare en försäkring"
(1:27 min)
Riksbankschefen Stefan Ingves. Foto: Claudio Bresciani/TT.
Foto: Claudio Bresciani/TT.

Räntan ligger kvar på -0.5 procent, oförändrad sedan senaste uppdateringen i februari, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande. Den första räntehöjningen beräknas nu ske först i mitten av 2018.

– Den svenska konjunkturen är allt starkare, men Riksbanken bedömer nu att det tar längre tid innan inflationen stabiliseras runt 2 procent. Osäkerheten kring den ekonomiska och politiska utvecklingen i omvärlden är fortsatt stor, skriver Riksbanken.

Sverige har haft minusränta sedan februari 2015, och den första räntehöjningen har nu skjutits fram ett kvartal och beräknas ske först i mitten av 2018.

Man beslutar också att utöka stödköpen av statsobligationer med 15 miljarder kronor. Tre av bankens sex ledamöter reserverar sig dock mot utökningen av stödköp, då de anser att penningpolitiken inte behöver göras mer expansiv.

Beslutet att lämna reporäntan oförändrad var väntat, säger Ekots ekonomireporter Johan Prane, men det var oväntat att Riksbanken väljer att fortsätta med stimulansåtgärder.

– Man köper statsobligationer och det är ett annat sätt att få ner marknadsräntorna och på det viset stimulera ekonomin och få fart på inflationen. Riksbanken är mer pessimistisk att nå inflationsmålet eftersom löneökningarna blev lägre i år än vad man hade räknat med.  

Att köpen av statsobligationer utökas var förvånande – och onödigt, tycker banken SEBs chefsekonom Robert Bergqvist:

– Nu tar man ut ytterligare en försäkring mot något som jag inte vad man behöver försäkra sig mot. För det här kanske egentligen krafter som man skulle behöva spara för framtiden om man bedömer att det kan bli nya bakslag.

Men riksbankschefen Stefan Ingves håller inte med om att det var onödigt att idag göra penningpolitiken ännu mer expansiv för att få upp inflationen till målet två procent.

– Det här behöver vi göra nu och det har att göra med att om man tittar vad som har hänt efter den stora globala finanskrisen så har all återhämtning tagit mycket längre tid. Och mot den bakgrunden så är det rimligt att bedriva den här penningpolitiken.

Arbetsgivarorganisationen Almegas chefsekonom Lena Hagman tycker att Riksbanken överskattar löneutvecklingens inverkan på inflationen. Ökad internationell konkurrens har gjort att löneglidningen varit lägre än tidigare.

– Tjänsteföretag måste alltså i ökad utsträckning konkurrera med priser på exportmarknaden. Därmed kan de inte med automatik höja sina försäljningspriser för att kompensera för ökade lönekostnader, säger Lena Hagman. 

Både SEB:s och Swedbanks chefsekonomer kallar beskedet oväntat "mjukt".

-Det är en överraskande mjuk riksbank, men samtidigt oenig riksbank. Man kan säga att de här tre ledamöterna som hade en avvikande syn har också ett väldigt brett stöd i samhället för att det faktiskt är dags att sätta punkt för den här pågående penningpolitiken, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist till TT.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".