Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Psykologiprofessorn tar avstånd från uppgifterna

Publicerat torsdag 27 april kl 12.28
"Det här är taget ur sitt sammanhang"
(2:52 min)
Sven Å. Christiansson psykologiprofessor
1 av 2
Sven Å. Christiansson psykologiprofessor. Foto: ERIK ABEL / TT
Träd och kvinna.
2 av 2
Psykolog Sara Landström. Foto: Linda Jensen Kidane/Göran Olofsson

I en granskning av Dagens Nyheter lyfts en rad påstådda fel fram i den polisutredning som utpekade två pojkar för det uppmärksammade mordet på en fyra-åring i Arvika för 19 år sedan.

– När du har en sådan suggestiv metod med ledande frågor och påståenden så är det risk att du får fram felaktig information. Det är det både med barn och vuxna, och där är småbarn särskilt sårbara. Sen om man väljer att kalla det för manipulativt eller ledande, men det finns risk för felaktigheter, säger psykologen Sara Landström.

Det var den 16 augusti 1998 som en fyraårig pojke hittades död i Arvika. Först misstänker polisen att det rör sig om en drunkningsolycka, därefter att pojken är mördad och utsatts för sexuellt våld. Men polisutredningen kommer efter en tid att handla om två små pojkar som med sin pappa tar kontakt med polisen, en av pojkarna ska ha sett hur 4-åringen dödats.

Pojkarna kom efter många förhör och även efter att ha vallats på platsen där brottet ska ha skett, pekas ut som förövarna.

Men de metoder som polisen använde är djupt problematiska, säger psykologen och experten på förhör med barn, Sara Landström.

Polisen höll långa förhör med ledande frågor med pojkarna som då var fem och sju år gamla. Psykologen Sara Landström, expert på förhör med barn har gått igenom polisförhören och kritisk till metoderna.

– Det är väldigt många och väldigt långa förhör. Att förhöra små barn är ingen enkel uppgift för någon polis men det måste anpassas efter barnets ålder och mognad. Det har man inte gjort i det här sammanhanget utan man har haft väldigt långa förhör och frågorna är svåra, säger hon.

Psykologiprofessorn Sven Å Christiansson, anlitades av polisen som rådgivare till förhörsledarna, det handlade om hur polisen skulle förhålla sig till barnen för att få dem att börja berätta, själva metodiken, och han deltog även själv i ett förhör.

I en utskrift av ett samtal mellan Christiansson och en av förhörsledarna, uppmanar enligt Dagens Nyheter Christiansson polisen att konfrontera en av pojkarna, 7-åringen, med uppgiften att den femåriga brodern pekar ut honom som mördaren. Förhörsledaren undrar om han verkligen kan göra detta.

Sven Å Christiansson tar i dag avstånd från de här uppgifterna.

– Det här är taget ur sitt sammanhang. Jag kommer inte ihåg vad som föregår de råden och vad som kommer efter. Men det är lyft ur ett sammanhang. Det är självklart att jag inte skulle vilja att polisen manipulerar barnen fram till ett medgivande. Så jag kan inte svara på hur detta formuleras i just det sammanhanget, säger han.

Utan att ta ställning eller säga något om vad som hände, vem som var förövaren, så säger Anna Kaldal, docent i processrätt på stockholms universitet till Ekot, att hon ser paralleller till Quickutredningarna. Samma metoder har använts och att barnens rättigheter inte togs tillvara, barnen hade inga ombud.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".