Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nu ska motståndskraftiga bakterier spåras

Publicerat torsdag 27 april kl 18.05
"Vi vet inte hur många som dör av resistens"
(2:02 min)
abinettssekreterare Annika Söder antibiotika
1 av 3
Kabinettssekreterare Annika Söder ska ta upp bakterieresistensen som ett säkerhetshot med FN:s vice generalsekreterare. Foto: Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
Malin Grape, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten
2 av 3
"Vi behöver veta hur spridd antibiotikaresistensen är, först då kan vi sätta in tillräckliga resurser för att bromsa utvecklingen", säger Malin Grape, enhetschef vid Folkhälsomyndigheten. Foto: Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio
doktor Sunil Gupta vid Indisens smittskyddsinstitut.
3 av 3
"Det är en utmaning att få hela Indien att förstå hur viktigt det är att bromsa de motståndskraftiga bakterierna", säger Foto: Foto:Anna Larsson/Sveriges Radio

Problemen med motståndskraftiga bakterier växer i världen, men ingen vet hur utbredd antibiotikaresistensen egentligen är. Nu ska bakterierna spåras.

I dag samlades hälsoexperter från närmare 50 länder i Stockholm för att diskutera hur man bäst övervakar spridningen av de farliga mikroberna. Malin Grape vid Folkhälsomyndigheten menar att resistensproblemen växer hela tiden, och att mer kunskap behövs.

– Tyvärr vet vi inte tillräckligt, säger hon. Vi vet inte hur många som dör av resistens, eller hur många som blir sjuka av resistens. Det här är information som väldigt sällan finns med i medicinska journaler eller i dödsattester. Den kunskapen är ju grunden för att kunna prioritera och sätta in de insatser som krävs. Så länge man inte vet hur läget är kommer man aldrig att ha tillräckligt med resurser för att åtgärda det, betonar Malin Grape.

Världshälsoorganisationens toppmöte i Stockholm, där hälsorepresentanter från 48 länder deltar, syftar till att få fler att ansluta till det globala övervakningssystemet. Uppskattningar visar att omkring 700 000 människor dör varje år i världen på grund av att antibiotikan inte fungerar, men Malin Grape poängterar att siffrorna är mycket osäkra.

Ett av de länder som har gigantiska problem med resistensutveckling är Indien. Utsläpp från de stora läkemedelsfabrikerna och receptfri antibiotika rakt över disk bidrar till våldsam resistensutveckling.

Men doktor Sunil Gupta från det indiska smittskyddsinstitutet säger att Indien just publicerat den första nationella indiska handlingsplanen för att motverka motståndskraftiga bakterier. Och trots att man nu begränsar antibiotikaförsäljningen är det en utmaning att sprida det nya budskapet över hela landet, säger han. 

Kabinettssekreterare Annika Söder, som inledningstalade vid dagens möte, kommer att ta upp problemen med FN:s vice generalsekreterare. Det är ett potentiellt säkerhetshot om antibiotikan slås ut, säger hon.

– Om människors liv inte kan räddas kommer det naturligtvis att hota samhällen. Jag vill inte dramatisera det här, men det är viktigt att hela tiden lyfta det, att vi inte bara pratar om terrorism och krig som säkerhetshot, säger Annika Söder.

Nu har ett 40-tal länder anslutit sig till det globala övervakningssystemet. Än finns inga konkreta siffror över de motståndskraftigas framfart, men det dröjer inte så länge, säger Malin Grape.

– Redan i slutet av det här året kommer den första rapporten från systemet. Den kommer inte att vara heltäckande. Men vi har nästan 50 länder på den här konferensenoch vi hoppas på en bra utveckling, avslutar hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".