Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Forskare: Utbildning behövs för att identifiera människohandelsbrott

Publicerat tisdag 2 maj kl 11.50
Ska skydda barn som riskerar att bli brottsoffer
(2:26 min)
Märta Johansson, docent i juridik vid Örebro Universitet.
Märta Johansson, docent i juridik vid Örebro Universitet.

Det finns svårigheter med att identifiera och hantera människohandelsbrott som omfattar barn.

Märta Johansson, docent i juridik vid Örebro Universitet, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm granskat 68 polisanmälningar från åren 2015 och 2016, som berör "Människohandel med barn".

Hennes granskning visar att det finns brister i rättsprocessen i samband med dessa brott. Endast en av anmälningarna har lett till ett åtal.

Hon föreslår i sin rapport ökade utbildningsinsatser till polis och åklagare, för att skydda barn som riskerar att blir brottsoffer.

Hon ger som exempel på hur dagens okunskap kan yttra sig då barn exempelvis kan lagföras när de i stället skulle betraktas som brottsoffer.

– Åklagare som inte är specialiserade på det här brottet kanske inte är medvetna om att man inte ska åtala personer som har utsatts för människohandel, för brott som de har tvingats att begå. Där kan man se att riktlinjer behövs för åklagare i allmänhet, säger Märta Johansson, rapportförfattare till Länsstyrelsens rapport.

I den granskning av polisanmälningar som Märta Johansson gjort har hon studerat 68 anmälningar som rörde människohandel med barn. I fem ärenden rörde misstankarna barn som utnyttjats för att begå brott, oftast stölder, men även transport av narkotika.

I flera utredningar fick barnen själva aldrig komma till tals.

Syftet med granskningen har varit att se varför så få förundersökningar om människohandel har lett till åtal.

Märta Johansson ger i sin rapport fler förslag på åtgärder för att förbättra rättssäkerheten för barn som blir offer för människohandel. Hon vill bland annat att de tidigt får skydd och stöd i fall där de misstänks vara offer för brott. Hon vill också se en ökad specialisering inom polis som arbetar med spaning och utredning. Också bland åklagare behövs denna specialisering, konstaterar Märta Johansson.

Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare på internationella åklagarkammaren i Göteborg, har mångårig erfarenhet av människohandelsbrott. Han var den åklagare som under den granskade perioden bidrog till att en förundersökning ledde till åtal, och så småningom också till en fällande dom.

Han är självkritisk till att hans arbete inte alltid leder till ett åtal.

– Jag har en del ärenden där jag inte har varit tillräckligt bra. Det är ofta sådana ärenden där jag valt en mer avvaktande väg. Till exempel genom att beordra fortsatt spaning, folk åker vidare och så plötsligt har jag ingen misstänkt, eller ingen målsägande.

Vad skulle du ha kunnat gjort annorlunda?

– Då skulle jag ha bett polisen att ingripa direkt, säger vice chefsåklagare Thomas Ahlstrand.

Människohandel kan förekomma i många olika skepnader och kan vara svårt att identifiera, och vice chefsåklagare Thomas Ahlstrand vill därför också lyfta att domarnas kunskapsbrister kan leda till att människohandel inte lagförs.

– Andra gånger har jag varit med att ingripa men har då inte kommit hela vägen och det beror nog väldigt mycket på att domstolen, eller den konkreta domare inte känner igen det hela. Det handlar om utbildning, naturligtvis, säger vice chefsåklagare Thomas Ahlstrand.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".