Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ministerbesök från Ryssland får finländarna att minnas gamla tider

Publicerat torsdag 4 maj kl 20.03
Tvä män i kostym klappar om varandra.
Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov och Finalnds utrikesminister Timo Soini. Foto: Markku Ulander/TT

I dag möttes Finlands och Rysslands utrikesministrar Timo Soini och Sergej Lavrov utanför Helsingfors för att diskutera internationella och bilaterala frågor. I Finland frågar sig allt fler om landet är på väg att få en roll i världspolitiken liknande den man hade under kalla kriget, skriver Sveriges Radios Helsingforskorrespondent Thella Johnson i en kommentar

Journalisterna slussas till baksidans solstänkta terrass för säkerhetskontroll, och därefter in i den magnifika salongen på Haiko herrgård utanför Borgå i södra Finland. Samma gamla herrgård med anor från 1300-talet som den ryske storfursten Romanov en gång för precis hundra år sedan flydde till med sin familj undan revolutionen som exploderat med full kraft 1917.

Nu är det 2017 och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besöker sin finländske kollega Timo Soini i ett Finland som firar hundra år som självständig republik.

På dessa hundra år har mycket förändras, Sovjetunionen har uppstått och fallit samman, ännu ett värdskrig utkämpats. Den europeiska unionen har bildats, för att nämna några saker.

På sistone, i det kortare tidsperspektivet, har inbördeskrig brutit ut i Syrien, med konsekvenser för hela världspolitiken. Ryssland har gått in i grannlandet Ukraina och annekterat den ukrainska Krim-halvön. Finland har som medlem i den Europeiska unionen protesterat både mot ryska bombningar av civila i Syrien och mot annekteringen av Krim, bland annat gennom de EU-gemensamma sanktionerna mot Ryssland.

Ändå framstår det denna eftermiddag på Haiko herrgård som om de finsk-ryska relationerna bestått genom de dramatiska omvälvningarna i världen och närområdet. Och det är för att de på många vis har gjort det. Under Timo Soinis två år som utrikesminister har han redan träffat Sergej Lavrov fem gånger. Finlands president Sauli Niinistö har regelbunden telefonkontakt med Rysslands president Vladimir Putin, och träffade honom senast för några månader sedan på det arktiska forumet i Archangelsk.

I ett Europa där många ledare, däribland Sveriges, under lång tid avhöll sig från möten på högsta politiska nivå med Ryssland, har Finland framstått som ett sällsynt välbesökt land. Både utrikesminister Soini och president Niinistö har flera gånger betonat vikten av att ha god kontakt med grannen Ryssland, inte minst för att informera sig om dess avsikter.

”Jag får ofta frågor från europeiska kollegor om hur ryssarna tänker. Ni får fråga dem själva, brukar jag säga då”, sade Timo Soini när jag intervjuade honom i höstas. Och många finländare är benägna att stödja honom i detta, en god och förutsägbar relation med Ryssland är att föredra framför de krig som finländarna har färskt i minnet.

Men på senare tid har kommentarerna i finländsk press delvis varit av en annan sort:

”Ett toppmöte mellan USA och Ryssland i Finlandiahuset skulle kröna de gamla tidernas återkomst” löd Helsingin Sanomats rubrik på artikeln inför dagens ministerträff. Det har spekulerats i om Putin och Trump för första gången skulle mötas i Helsingfors, efter att Putin föreslog detta under en pressträff för några månader sedan.

Inga planer finns på ett sådant toppmöte just nu, sade Sergej Lavrov i dag. Men bara talet om att Finland skulle betraktas som en bra plats för de två stormakternas laddade möte, återkallar för finländarna en tidsperiod som i historiskt perspektiv varit mindre smickrande för Finland. Det kalla krigets dagar då begreppet ”finlandisering” myntades som beskrivning på ett mindre land som agerar politiskt utifrån geopolitiskt läge i skuggan av en mäktig granne.

Avgörande skillnader finns idag, inte minst Finlands EU-medlemskap sedan tjugo år och det mycket nära samarbetet med Nato. Men grannländerna har starka gemensamma intressen, både gällande den långa gemensamma gränsen och det stora handelsutbytet.

Och frågan som allt fler ställer sig är om dessa intressen lockar Finland att kompromissa alltför mycket i politiska principfrågor. Finland och Ryssland bygger just nu tillsammans kärnkraftverk (Fennovoima i Pyhäjoki) och vindkraftverk (Uljanovsk, Ryssland), trots att EU avrått från att sluta energipolitiska avtal med Ryssland medan sanktionerna pågår.

Och projektet med den omdiskuterade gasledningen i Östersjön, Nordstream II, behandlas alltjämt som en ”miljöfråga” i Finland, snarare än en säkerhets- eller energipolitisk fråga.

Om den regelbundna ministertrafiken mellan länderna dessutom skulle resultera i ett toppmöte arrangerat i Helsingfors mellan Vladimir Putin och Donald Trump skulle det för många vara en talande symbol för hur Finland åter fått en roll i storpolitiken som ”neutral mark” mellan öst och väst.

Men Finlands regering och president betonar ofta att de utnyttjar den nära relationen med Ryssland på ett för omvärlden konstruktivt sätt. Under pressträffen med utrikesministrarna Soini och Lavrov framhöll bägge till exempel att framsteg gjorts för att förbättra luftfartssäkerheten på Östersjön, sedan rapporterna om transponderlösa ryska militärflygplan som hotat också trafikflyg i området.

Detta genom möten som Finlands president Sauli Niinistö häromåret tog initiativ till, och som Putin också tidigare sagt sig välvilligt inställd till. En dialog som Lavrov berömde, medan han beskyllde Nato för att ”ignorera Rysslands förslag till åtgärder”.

Men Timo Soini var också noga med att under pressträffen iklä sig rollen som EU-representant och sade att Ukrainakonflikten är ”det största hindret för goda relationer mellan EU och Ryssland” och att han uppmanat Ryssland att använda sitt inflytande för att se till att Minsk-avtalet efterlevs.

Han sade sig också ha också betonat EU:s förnyade krav på att mänskliga rättigheter respekteras, vilket många tolkade som att anklagelserna om förföljelse av homosexuella i Tjetjenien och Sveriges utrikesminister Margot Wallströms och fyra kollegors brev till Lavrov med krav på en utredning från Moskva, hade tagits upp. Journalisterna fick dock inte chansen att ställa frågor om detta på pressträffen, som avslutades raskt efter bara ett par allmänt hållna frågor om Östersjön och Rysslands relation till USA.

När Lavrov mot slutet av pressmötet i Borgå fick frågan om Helsingfors som tänkbar arena för ett rysk-amerikanskt toppmöte, svarade han, efter att ha förnekat konkreta planer på detta:

”Men vi uppskattar mycket vår granne Finland med dess långa historia av neutralitet”

Nu, som då, var det inte självklart för alla finländare att ta detta enbart som en komplimang.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".