Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Mauno Koivisto – från snickarhemmet till världspolitikens bord

Publicerat lördag 13 maj kl 01.31
Thella Johnson om Koivistos omvälvande politiska resa
(2:22 min)
Mauno Koivisto
Finlands förre president Mauno Koivisto. Foto: Dan Hansson/TT

Finlands tidigare president Mauno Koivisto är död. Han avled igår kväll efter en längre tids sjukdom.

Mauno Koivisto, Finlands nionde president, och den första socialdemokratiska, gjorde under sitt liv en omvälvande klassresa från hamnarbetarlivet i Åbo och snickarhemmet där han växte upp till maktens korridorer i Helsingfors och avgörande förhandlingar på världspolitikens bord.

Koivisto kommer att bli ihågkommen som den president som grundmurade Finlands parlamentariska demokrati i praktiken och den som förde Finland in i EU-samarbetet.

Efter kriget där Koivisto deltog vid fronten, väcktes intresset för politik och i synnerhet ekonomisk politik. Som socialdemokrat engagerade han sig i kampanjer mot kommunisterna i Finland.

Han bedrev studier på kvällstid för att ta studenten och senare doktorera, avhandlingen skrev han om förhållandena för arbetarna i Åbo hamn som han sedermera blivit chef för. Ett par decennier senare hade han varit både chef för Finlands bank och statsminister.

Mauno Koivisto blev som politiker en allt tydligare utmanare till den långsittande presidenten Urho Kekkonen och all den sorts maktfullkomlighet som han stod för. När Koivisto under en regeringskris vägrade lämna statsministerposten trots att presidenten bad om det, blev splittringen mellan dem definitiv.

När Urho Kekkonens sista ämbetsperiod till slut närmade sig var Mauno Koivisto redo att ställa upp som presidentkandidat. Han valdes 1982, och en gång till 1988, och blev under tolv år på 80- och 90-talet en president som uppskattades och också valdes över partigränserna.

Inte minst var det hans återhållna stil som väckte sympatier, Koivisto var ingen man av stora gester utan en tänkare som undvek mindre strider för att koncentrera sig på de stora utmaningarna. Den kanske största utmaningen kom i slutet av hans presidentämbete, då Berlinmuren föll och till slut också Sovjetunionen och den världsordning som både Koivisto och hans företrädare anpassat stora delar av Finlands politik efter. Koivisto blev den som sade upp det gamla vänskapsavtalet med Sovjet och lät Finland ansöka om EU-medlemskap.

Han skrev flitigt och publicerade ett tiotal böcker, bland annat om sina krigserfarenheter och om Finlands relationer med grannländerna Ryssland och Sverige.

Den senaste tiden tillbringade han på sjukhem, svårt sjuk i Alzheimers sjukdom.

Finlands president Sauli Niinistö tackade sent på fredagskvällen sin företrädare Koivisto för det demokratiska arv han och andra efterträdare fått förvalta och föra vidare, som i praktiken inneburit en minskad makt för Finlands president.

Niinistö konstaterade även att den så viktiga krigsgenerationen, med alla sina erfarenheter, i och med Mauno Koivistos bortgång slutligen har lämnat Finlands politiska liv.

Mauno Koivisto blev 93 år gammal.

Thella Johnson, Helsingfors
thella.johnson@sverigesradio.se

Visdomsord från Mauno Koivisto

Från sin sista intervju i dagstidningen Helsingin Sanomat år 2013:

"För det mesta i livet, gör man klokt i att lita på att allt kommer att gå bra. Och för det mesta lönar det sig, till och med om man inte riktigt tror på det. För ofta går det istället så, att hotbilderna börjar besannas just på grund av att man förberett sig på dem."

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".