Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Brist på antibiotika efter kinesisk explosion

Publicerat söndag 14 maj kl 09.50
Brist på antibiotika efter kinesisk explosion
(2:43 min)
En närbild på bakterien Clostridium difficile, där en viss typ blivit resistent mot antibiotika.
1 av 2
En närbild på bakterien Clostridium difficile, där en viss typ blivit resistent mot antibiotika. Foto: Jennifer Hulsey/TT.
Avdelningschef Malin Grape vid Folkhälsomyndigheten oroas av bristen på antibiotika. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio.
2 av 2
Avdelningschef Malin Grape vid Folkhälsomyndigheten oroas av bristen på antibiotika. Foto: Anna Larsson/Sveriges Radio.

Sedan en kinesisk fabrik som tillverkade läkemedel exploderat råder nu brist på ett slags antibiotika i hela världen.

Efter en explosion i en kinesisk fabrik som producerar läkemedel har det uppstått brist på ett viktigt antibiotika-preparat. Fabriken tillverkade en substans som ingår i ett av de äldre läkemedlen i antibiotikagruppen som bland annat används mot blodförgiftningar.

Avdelningschef Malin Grape vid Folkhälsomyndigheten säger att det här är bekymmersamt.

– Det kan innebära stora problem och åtminstone under en period, en brist på det här läkemedlet.

Effekterna av den explosion som inträffade vid den kinesiska fabriken, börjar nu, flera månader senare märkas i hela världen. Fabriken var en av de få som tillverkar råvarorna till medlen piperacillin/tazobactam, ett slags antibiotika som ges till inneliggande patienter med svåra infektioner, till exempel blodförgiftning.

– Det här är ett viktigt antibiotikum och det är ett antibiotikum som ofta används till svårt sjuka patienter på sjukhusen i Sverige och i resten av världen också, säger Malin Grape.

Det som har hänt visar också att systemet med bara ett fåtal tillverkare av viktiga substanser är ohållbart, menar Malin Grape.

– Jag tycker det är ett bra exempel på hur sårbart systemet är, att läkemedelstillgången är absolut inte säker. Jag tycker också det finns anledning att reflektera över att Sverige är kanske inte den allra viktigaste marknaden. Om det uppstår en stor brist så måste företagen prioritera vilka länder de ska leverera till eventuellt. Och det kan ju bli ett stort bekymmer för oss, säger hon.

På regeringens uppdrag utreder nu Folkhälsomyndigheten hur Sverige ska säkra tillgången till både äldre och kommande nya sorters antibiotika.

En av dem som oroas över utvecklingen är professor Otto Cars, som är grundare av det internationella nätverket ReAct.

– Det är ju särskilt allvarligt nu när vi inte får några nya preparat på väldigt lång tid antagligen. Då måste vi se till att vi får tillgång åtminstone till de gamla preparaten. Det här börjar bli ett problem som måste lyftas högt upp på den internationella agendan, som jag ser det, säger han.

Att mycket få tillverkare ansvarar för att viktiga råvaror tas fram är olyckligt, sägermenar professor Otto Cars.

– Det är absolut inte hållbart och jag tror att man i första hand måste göra en kartläggning av hur det ser ut för de essentiella antibiotika som Världshälsoförsamlingen har klassificerat som viktiga för alla länder, och se var de produceras. Sedan måste man hitta modeller för hur det här ska hanteras för länder och regioner, så att man kan hitta upphandlingsmodeller och lagringhållningsmodeller och på annat sätt garantera att vi får tillgång till de här helt avgörande läkemedlen för vanliga infektioner, säger han.

Varför är de äldre antibiotika-sorterna så viktiga?

– Ja, det är av flera skäl. Vi behöver använda de gamla preparaten så länge som möjligt. Så länge de fungerar är de både billigare och ofta bättre, kanske med mindre biverkningar. Men framförallt driver de inte resistens lika mycket som de nya preparaten gör. Om vi inte har de gamla så måste vi använda nyare preparat som har bredare spektrum och som driver resistensen mer. Och det är naturligtvis inte heller hållbart, avslutar Otto Cars. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".