Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Tillfällig gymnasielag oroar unga asylsökande

Publicerat söndag 14 maj kl 21.00
Ramazan från Afghanistan: Vet inte om den hjälper mig eller inte
(2:39 min)
Unga asylsökande.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kritiska röster höjs nu från flera håll mot den tillfälliga lag som ska ge asylsökande ungdomar möjlighet att slutföra sina gymnasiestudier. Lagen som träder i kraft den första juni anses vara allt för komplicerad.

Otydligheterna har också skapat oro bland asylsökande ungdomar som inte vet om de kommer att utvisas eller få fortsätta sina studier.

Ramazan från Afghanistan går språkintroduktionprogrammet i Uppsala och söker just nu till gymnasiet.

– Jag har fått avslag från Migrationsverket och skickas kanske tillbaka till Afghanistan om två månader. Jag vet inte om den nya lagen hjälper mig eller inte.

Ramazan berättar att han är väldigt stressad eftersom han snart ska utvisas och inte vet om den nya lagen kan ge honom en möjlighet att stanna i Sverige. Han har hört om den nya lagen på sociala medier och från vänner, men har ännu inte fått någon tydlig information.

Och Ramazan är inte ensam om sin oro. Esmat Fikrat jobbar som stödperson på Ramazans skola.

– Det har skapat både hopp och förvirring. De flesta ungdomarna och ensamkommande flyktingbarnen tror att de kommer att få stanna. Förvirring eftersom det är svårt att tolka den här lagen.

När regeringen presenterade sitt förslag om en tillfällig lag för uppehållstillstånd rörande studier på gymnasienivå i slutet av 2016 svarade flera tunga remissinstanser med skarp kritik.

De pekade främst på att lagen var för komplicerad då den tar hänsyn till många olika aspekter. Exempelvis till de grunder på vilka man har fått ett tillfälligt uppehållstillstånd, när man sökt uppehållstillstånd, personens ålder och om man ska anses som gymnasiestuderande eller inte.

Migrationsverket har skrivit att det kan leda till "tillämpningssvårigheter" och "påverka rättssäkerheten". Och kammarrätten i Stockholm avrådde från att införa de nya reglerna eftersom det fanns för stora brister.

Efter vissa ändringar lämnades förslaget vidare till Lagrådet som fann att "regelverket komplicerats ytterligare". De varnade för "långa handläggningstider" och en "kaotisk situation som innebär osäkerhet för en utsatt grupp." Samtidigt ansåg de att förslaget var brådskande och lämnade det därför vidare utan någon formell invändning.

Efter ytterligare justeringar röstade riksdagen igenom lagen den 3 maj. Men Anne Ramberg, generalsekreterare på advokatsamfundet menar att ändringarna endast var marginella.

– Det är några språkliga och redaktionella ändringar som kanske gör att saker är tydligare, men kvar står ju mycket av den kritik som vi framförde då och också lagrådet framförde.

Anne Ramberg säger att hon är positiv till ambitionen att ge unga människor chans till integration och möjlighet att slutföra sin utbildning, men är alltså kritisk till lagens utformning.

– Man har ingen aning om vad det här kommer att få för effekter, hur det kommer att påverka handläggningstider och annat. Man ska komma ihåg att den ska tillämpas, inte bara av Migrationsverket utan också av myndighetspersoner, gode män och vårdnadshavare. Och det är en svår lagtext, det var det redan innan och jag vill inte påstå att det har blivit så mycket bättre nu, säger Anne Ramberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".