Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Teknologi används för att förfölja människorättskämpar

Publicerat torsdag 18 maj kl 05.00
"En motreaktion till öppenheten i samhället."
(2:07 min)
Man.
Sherif Elsayed-Ali, chef för teknoligi och mänskliga rättigheter på Amnesty Inernational i London. Foto: Liselott Lindström/Sveriges Radio.

Människorättsaktivister har aldrig varit så utsatta som idag, säger människorättsorganisationen Amnesty. Många av dem spåras och trakasseras på nätet och skräms till tystnad.

Det började med att riktiga personer tog kontakt, per mejl och telefon.

En ny organisation som arbetade för migrantarbetares rättigheter i Qatar inför fotbolls-VM år 2022 ville samarbeta med människorättsorganisationen Amnesty. De hade omfattande kampanjer på sociala medier och tusentals följare.

Personerna som tog kontakt hade profiler på professionella sajter och personlighetsbeskrivningar på Facebook.

Men bland annat ett foto på Facebook fick varningsklockorna att ringa.

Organisationens talesperson, som också hade ringt till flera av Amnestys lokalavdelningar och diskuterat samarbete, hade varit på en "meningsfull fältresa till Afrika" och publicerade bilder på "barn i Afrika". 

Organisationen visade sig vara en professionellt uppbyggd blufforganisation.

Personerna som hade tagit kontakt existerade inte i verkligheten. Allting var bara påhittat.

Målet var att fiska fram uppgifter om Amnestys medarbetare, vilka platser de befann sig på och vad deras IP-adresser var.

Det här är ett praktexempel på hur man med teknologi har börjat förfölja aktivister, journalister och andra som försvarar mänskliga rättigheter, säger Sherif Elsayed-Ali, som är chef för teknologi och mänskliga rättigheter på Amnesty International i London.

– Får du tillgång till någons mejlkonto eller telefon vet du vem de talar med och vad de talar om, och kan få fram något att hota dem med eller skämma ut dem med, säger han.  

Det gäller att skydda sig så gott man kan, speciellt om man är aktivist. Den omfattande cyberattacken förra veckan visade att det finns väldigt många som inte skyddar sin virtuella identitet och egendom på något sätt.

Det är som att lämna dörren till hemmet på vid gavel och traska iväg, säger Elsayed-Ali.

Ett annat exempel han berättar om var en person som utgav sig för att vara en kvinnlig aktivist i Azerbajdzjan och kontaktade flera människorättsaktivister där.

Hon höll kontakt med många och de skrev till varandra till och med i flera veckor, men det hon var ute efter var att skicka länkar där hon fiskade efter deras inloggningar till e-postkonton.

Infiltration i organisationer eller att någon utger sig för att vara en god vän och på så sätt får aktivister att öppna länkar med virus har snabbt blivit vanligare. 

Först skapas förtroende och sedan slår man till. 

Amnesty jobbar nu hårt med att kartlägga var falska konton och organisationer har skapats och vilka domäner de använder så att aktivister kan förvarnas och kontona stängas ner.

Enbart hotet om eventuell övervakning gör att många aktivister inte vågar utföra sitt arbete. Det skapar misstro mellan riktiga människorättskämpar och gör det svårare för dem att lita på andra aktivister som de inte har träffat förr. 

– När folk är rädda för att vara övervakade hotas hela civilsamhället och möjligheten att kritisera makthavarna, säger Elsayed-Ali. 

Ofta är det regeringar som står bakom hoten, men också företag och olika beväpnade grupper arbetar allt hårdare mot människorättsaktivister.

Den här veckan dödades till exempel en journalist i Mexiko som hade skrivit om drogkartellernas verksamhet.

Förra året dödades över 280 människorättsförsvarare i sitt arbete - nästan dubbelt fler än året innan.

Elsayed-Ali säger att det verkar som att vi går bakåt.

Från en tid när det hade blivit lättare att stå upp för sina rättigheter och kritisera och ställa makthavare till svars, till en tid där man blir hotad, smutskastad och till och med dödad om man gör det.

– Det vi ser är en reaktion från makthavarna mot det ökande trycket från civilsamhället, säger han.

Det är ett slags tillbakagång efter den nya öppenhet som teknologin har fört med sig. 

Men det är samtidigt ett bevis på att civilsamhället och allmänheten aldrig har varit starkare än nu när det gäller att upptäcka brott och orättvisor och ställa regeringar till svars.

– Jag tror att det är det som kommer att segra till slut, säger Sherif Elsayed-Ali.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".