Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nästan hälften av alla vuxna svenskar lider av allergi

Publicerat onsdag 17 maj kl 16.01
"Det ger resultat om man tar fram åtgärder som förbud eller information"
(1:59 min)
Agneta Falk Filipsson, enhetschef på Falkhälsomyndigheten och Carola Lidén, hudläkare och professor vid Karolinska institutet.
Agneta Falk Filipsson, enhetschef på Falkhälsomyndigheten och Carola Lidén, hudläkare och professor vid Karolinska institutet. Foto: Lotta Myhrén/SR

Över 37 000 personer ingår i undersökningen. Av de uppger runt 45 procent att de lider av någon form av allergi.

Drygt 37 000 personer har svarat på frågor kring miljö och hälsa i den här undersökningen som görs var fjärde år. Enligt Statistiska centralbyrån har urvalet gjorts för att kunna motsvara samtliga vuxna mellan 18-84 år. 

Tanken är att det ska kunna gå att följa hur människor upplever sin omgivning och hur det ändras över tid. Bland annat handlar det om luftföroreningar, buller och kemikalier, men också om allergier.

Omkring 45 procent av de tillfrågade uppger att de lider av någon typ av allergi, de flesta av pollen. Men det finns också ämnen i många av de produkter vi har direkt mot huden. Nickelallergi t ex, där har man sett början till en liten minskning, men det är stora problem kring parfymämnen, som används i t ex kosmetika och diskmedel, och konserveringsämnen:

– De ger ökade problem. Sedan när de problemen blivit tillräckligt stora så förbjuder eller begränsar myndigheterna dom i kosmetika och kemiska produkter och då minskar det. Men man måste hela tiden bevaka hur stora problemen är och vilka ämnen som orsakar dom, säger Carola Lidén hudläkare, som forskar kring farliga ämnen för huden.

Just när det gäller kemiska ämnen har det märkts en minskning av vissa ämnen i miljö och människor. Men en ökning av andra, produkter som ersätter och som det inte finns så mycket forskning kring, säger Marika Berglund, docent vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet.

– Mycket har gjorts när det gäller de gamla miljögifterna, man har förbjudit, minskat utsläpp och reglerat de värsta ämnena.

Så där ser det bättre ut, men samtidigt ser man att det ökar när det gäller andra kemikalier?

– Samtidigt ersätter man de gamla med nya kemikalier i ett rasande tempo, så vi försöker hålla jämna steg när det gäller att bedöma risker med de nya ämnena.

I underökningen kan vi bland annat läsa att 29 % har bostadsfönster mot bullerutsatt område, 20 % har olika symtom beroende på inomhusmiljön, vilket kan vara grannar, ljud eller mögel, att 9 % röker dagligen och att 97 % använder mobiltelefon.

Själva underökningen tillsammans med annan insamlad kunskap ska leda till åtgärder som kan förbättra för oss. Och man ser resultat från tidigare år säger Agneta Falk Filipsson på Folkhälsomyndigheten:

– Den visar att det ger resultat om man tar fram åtgärder som förbud eller information. De positiva trender som vi sett kopplar vi till förbuden eller informationen, så det känns roligt att vi kan påverka situationen, säger Agneta Falk Filipsson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".