Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EU-länder diskuterar asylkompromiss i Bryssel

Publicerat torsdag 18 maj kl 14.40
Första diskussionen på hög politisk nivå
(2:24 min)
Flyktingläger i Grekland och Ekots EU-reporter Susanne Palme.
Foto: Louisa Gouliamaki/TT.

I dag möts EU:s migrationsministrar i Bryssel för att diskutera en kompromiss om den framtida asylpolitiken i EU.

Fråga - svar med Ekots EU-reporter Susanne Palme.

Vad är det man ska diskutera?

– Det här är den första diskussionen på hög politisk nivå, och man siktar på att nå en uppgörelse före EU-toppmötet i juni.

– Kompromissen handlar om att EU-länderna ska ta gemensamt ansvar. Här misslyckades EU och klarade inte att hantera den senaste stora flyktingkrisen 2015 som skapades stor splittring inom unionen.  Några få länder – Grekland, Italien, Tyskland och Sverige tog emot nästan alla flyktingar medan flera länder framför allt Östeuropa sade blankt nej till att EU skulle ta gemensamt ansvar.

– EU-kommissionen kom förra våren med ett lagförslag om bördefördelning, men förhandlingarna gick i stå. Nu gör man ett nytt försök att lösa upp den här låsningen.

Vad innebär kompromissförslaget?

– Det innebär att Grekland och Italiens även i fortsättningen ska ta huvudansvaret, men om det kommer stora flyktingströmmar så ska en omfördelning triggas igång, där varje EU-land tilldelas en kvot. Det nya nu är att motsträviga länder delvis ska kunna slippa ta ansvar. När de har tagit emot hälften av sin kvot ska de kunna köpa sig fria, betala 600 000 kronor per asylsökande, eller bidra på annat sätt med gränspoliser eller asylexperter.

– Man sätter också ett tak för antalet asylsökande – det talas om 200 000 och det här hoppas man ska lugna de länder som är rädda för att flyktingkrisen 2015 ska upprepas och att vi ska få ett nytt flyktingkaos.

Vad händer när man slår i taket?

– Då är förhoppningen att EU ska ha tecknat avtal med det man kallar säkra tredje länder, till exempel i Nordafrika, och att alla asylsökande som kommer ska skickas tillbaka till de länderna på samma sätt som i dag sker till Turkiet.

– Men det här blir inte lätt. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har flera gånger besökt bland annat Tunisien och Egypten men fått kalla handen. Så det finns stora frågetecken.

Hur stora är chanserna att nå en kompromiss?

– Inte särskilt stora. Det finns fortfarande ett starkt motstånd mot tvingade regler. Och Italien och Grekland tycker att de fortfarande tvingas ta det största ansvaret.

– Och med facit i hand så kan man ge dem rätt. EU beslutade hösten 2015 att avlasta Grekland och Italien och omfördela flyktingar därifrån till andra EU-länder, men det har gått enormt trögt. Polen, Ungern och Österrike har inte tagit emot några flyktingar alls. Så ser verkligheten ut.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".