Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Jordskredsseger för Rohani i Iran

Publicerat lördag 20 maj kl 16.30
"Ikväll kommer folk att fira på gatorna"
(2:29 min)
På plats i Teheran Agneta Ramberg
På plats i Teheran Agneta Ramberg Foto: Sveriges Radio och TT

Irans sittande president Hassan Rohani har med bred marginal blivit omvald för en andra mandatperiod.

I ett direktsänt segertal på statliga TV:n kallade Hassan Rohani resultatet för historiskt.

– Över 41 miljoner iranier röstade för att föra landet framåt och mot de som ville vrida tiden bakåt, sa han i sitt tal. 

Hassan Rohani tackar folket för förtroendet i en tweet och lovar att genomföra sina vallöfte om reformer. 

Valresultatet ses som en seger för de som vill ha mer ekonomiska reformer, även om Rohani väntas skynda långsamt när det gäller demokratiska friheter.


– Jag skulle tro att man kommer att gå försiktigt fram. Det blir inte några drastiska skillnader, säger Erika Holmquist, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Irans inrikesminister Abdolreza Rahmani Fazli bekräftar enligt statlig tv att den sittande presidenten Hassan Rohani valts om med 57 procent av rösterna, enligt internationella nyhetsbyråer.

Därmed slipper han möta sin huvudmotståndare i en andra valomgång. Hans närmaste konkurrent, huvudmotståndaren Ebrahim Raisi, får stöd av 40 procent av väljarna, rapporterar Reuters.

– Här står en respekterad, tämligen framgångsrik president mot en lite mer udda, relativt okänd person med ett delvis mörkt förflutet, säger Per Jönsson vid Utrikespolitiska Institutet till TT.

Jönsson syftar på att Raisi var högt uppsatt i den så kallade dödskommissionen som godkände dödsstraffet på tusentals oppositionella fångar 1988, främst inom Folkets mujahedin.

Erika Holmquist säger att Rohani är stark bland unga personer och i medelklassen.

– Det är personer som gärna ser att Iran öppnar sig lite. En del som röstade på Rohani kanske inte var så sugna på alternativet heller, så att de taktikröstade, säger hon.

Rohani fick i reda tal 23,5 miljoner röster, medan 15,8 miljoner röstade på Raisi. Valdeltagande hamnade på 73 procent och vallokalerna höll öppet fem timmar längre än beräknat, eftersom fler än väntat tog sig till urnorna.

För att få ställa upp i valet krävs ett godkännande från det mäktiga religiösa väktarrådet.

– Kandidaterna är alltså godkända av regimen, men inom den ramen har debatten varit väldigt hård, öppen och med mycket kritik som jag förvånats över. Det verkar ha fått igång folk att gå till vallokalerna, säger Holmquist.

Per Jönsson lyfter också fram att Rohani haft stöd från ett brett spektrum av kända och respekterade personer inom landet.

– När det gäller offentliga figurer var det nästan ett förkrossande stöd för Rohani, säger han.

Erika Holmquist säger att Rohani vill integrera iransk ekonomi globalt. För att lyckas med det krävs relationer med omvärlden, vilket borgar för en ökad öppenhet.

– Jag tror att Rohani kommer att försöka att fortsätta att reda ut den iranska ekonomin och att tillväxten ska öka. Ekonomin har också stått i fokus i kampanjen, säger hon.

Raisi har å sin sida också betonat ekonomin, men stått för en mer isolationistisk politik, med fokus på inhemsk produktion.

Många som röstade på Rohani 2013 har varit besvikna över att det ekonomiska lyft som utlovats efter att kärnavtalet trätt i kraft inte påverkat befolkningen så mycket som de hoppats på. Raisi har också använt det som ett slagträ mot Rohani under valkampanjen.

– Å andra sidan har det inte gått dåligt heller. Inflationen har gått ner från över 40 procent till kanske 7—8 procent. Arbetslösheten har legat på ungefär samma nivåer, och det är väl det som skapat besvikelse. Men den ekonomiska tillväxten har varit väldigt mycket bättre under Rohani än vad den var tidigare, säger Jönsson.

Fakta om Irans styre

Iran är en teokrati, där islams lagar utgör grunden för lagstiftningen och domstolarna. Makten utgår från den högste andlige ledaren, sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei.
Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. Det är möjligt att sitta i två mandatperioder i rad, vilket alla presidenter har gjort sedan revolutionen 1979.
Vilka som får ställa upp i presidentvalet beslutas av Väktarrådet. I år fanns 1 636 kandidater varav bara sex godkändes. Två av dem hoppade av och av de återstående hade bara Hassan Rohani och Ebrahim Raisi chans att vinna. 
I senaste valet 2013 var valdeltagandet drygt 70 procent.


Källa: Utrikespolitiska institutet och BBC

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".