Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Färre läser enstaka kurser på högskolan

Publicerat onsdag 31 maj kl 15.25
"Kurserna har fått stryka på foten"
(2:22 min)
Bild tagen ovanför skrivbord där studenter vid högskolan i Jönköping sitter och studerar.
Fler tar poäng på högskolan och färre hoppar av, enligt nya siffror. Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT

Färre studenter läser enstaka kurser och fler läser längre program och den sociala snedrekryteringen består i den svenska högskolan.

– De utbildningar som har expanderat är sådana som arbetsmarknaden har stort behov av, som lärarutbildningar, sjuksköterskeutbildningar och tekniska utbildningar. Det har gjort att kurserna har fått stryka på foten, de enstaka kurserna blir färre, säger Annika Pontén på universitetskanslerämbetet.

Färre studenter läser alltså strökurser och fler läser långa utbildningar som leder till jobb. Det är också fler som tar sina poäng och färre som hoppar av.

Under högkonjunkturer brukar söktrycket till universitet och högskolor minska eftersom det är lättare att få jobb, men just nu är det fullt i systemet trots att det är ekonomiskt goda tider, säger Annika Pontén på universitetskanslerämbetet.

– När det gäller den förra högkonjunkturen så fanns det utrymme att ta emot fler studenter i högskolan, det fanns utrymme för expansion, nu i den här högkonjunkturen här är det fullt, så frågan är vad som händer om och när vi kommer in i en ny lågkonjunktur, säger Annika Pontén

Universitetskanslersämbetets årsrapport visar också att den sociala snedrekryteringen till högskolan består. Ju mer högutbildade föräldrar man har, desto troligare är det att man själv läser vidare. Mönstret blir tydligare ju högre upp i utbildningssystemet man kommer.

Och trots att högskolorna har ett tydligt uppdrag att bredda rekryteringen så har den sociala snedrekryteringen inte minskat de senaste tio åren.

En förklaringen är att dagens skolsystem gör att elever redan i mellanstadiet måste fatta beslut som påverkar chansen att komma in på högskolan senare, vilket gynnar de som kommer från studievana familjer. Det tror Karin Åmossa som är chefsutredare på fackförbundet Sveriges universitetslärare och forskare, hon menar att det här är en viktig framtidsfråga.

– De som kommer ut ur högskolan behöver kompetensen av att ha mött olika människor med olika idéer och diskuterat saker med folk som inte bara tycker som de själva. Det är en väldigt viktig framtidskompetens som man kanske inte tänker på. Men om du har väldigt homogena miljöer på utbildningarna är det risk att det blir någon form av åsiktskorridor eller ekokammare, säger Karin Åmossa.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".