Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny lag för ensamkommande anses svårförstådd

Publicerat torsdag 8 juni kl 05.00
Migrationsverket: "Lagen är synnerligen komplicerad"
(2:35 min)
Ryggar på elever som lyssnar på en lärare i klassrummet.
Klassrum med elever. Bilden har inget direkt samband med artikeln. Foto: Jessica Gow / TT

Vid månadsskiftet träder lagen ikraft som ska göra det möjligt för framförallt ensamkommande ungdomar att få förlängt uppehållstillstånd för att gå klart gymnasiet.

Lagen har redan fått mycket kritik för att vara svår att förstå, av såväl myndigheter som lärare som arbetar med ensamkommande.

Ida Hansen är lärare på språkintroduktionsprogrammet på en skola i södra Stockholm och också aktiv i rörelsen "Vi står inte ut".

– Jag har ägnat flera timmar åt att försöka sätta mig in i lagen. Jag har ingen aning faktiskt om hur många som kommer att omfattas av den här nya lagen.

Hur talar du med dina elever om möjligheten att stanna kvar för att gå klart gymnasiet?

– Jag kan inte prata med mina elever om det eftersom jag själv inte kan ge några svar.

På Migrationsverket har den rättsliga experten Anna Lindblad för sin egen skull ritat upp vad som ser ut som ett flödesschema för att förstå vilka som ska omfattas och inte.

– Lagen är synnerligen komplicerad och bygger på en stor mängd olika bestämmelser som hakar i varandra och den kommer att bli mer och mer komplicerad i sin tillämpning ju längre tiden går.

För att omfattas av lagens möjlighet till förlängt uppehållstillstånd måste man till att börja med klara introduktionsprogrammet på som mest 26 månader.

Sedan kan man ansöka om förlängt uppehållstillstånd för att gå ett nationellt gymnasieprogram.

Den stora gruppen det gäller är de som fått avslag på sin asylansökan men som inte bedöms ha ett ordnat mottagande i hemlandet.

Den mindre gruppen är de som kom hit före den 24 november 2015, som har fått ett utvisningsbeslut som inte ska verkställas förrän efter 18-årsdagen.

Olika regler gäller alltså om man kom före eller efter den 24 november 2015.

De som inte omfattas av lagen är de som har ett utvisningsbeslut som inte är uppskjutet.

Dessutom ska ju eleven kunna visa att den deltagit aktivt i sina studier. Men hittills har varken Skolverket eller någon annan myndighet fått i uppdrag att formulera vad det innebär. 

– Det skulle kunna vara bra om det fanns föreskrifter som tydliggjorde vad aktivt deltagande är,säger Ulrika Jonasson är enhetschef på avdelningen för skoljuridik på Skolverket.

Hos Migrationsverket finns omkring 20 000 ungdomar som skulle kunna få möjlighet att få stanna längre, men hur många det faktiskt kommer att bli kan ingen säga.

Av alla som går ett introduktionsprogram är det bara cirka en tredjedel nu som går vidare till ett nationellt gymnasieprogram och många klarar inte heller introduktionsprogrammet på 26 månader.

Enligt Skolverket tar det i genomsnitt två år, men mångas erfarenhet är att det tar längre tid.

– Det är väldigt få som klarar det på den perioden, säger läraren Ida Hansen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".