Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Getterna blev vägen in i samhället för Hanif

Publicerat söndag 13 augusti kl 21.03
Hanif Mohammedi: Vi lär känna mycket folk här, och vi pratar mycket svenska
(2:20 min)
Hanif Mohammedi vallar getter.
Hanif Mohammedi vallar getter på Lidingö. Foto: Shakila Edizada/Sveriges Radio

Ett år har nu gått sedan en privatperson på Lidingö köpte in en flock getter. Syftet: att röja sly på ett ekologiskt sätt, och engagera ensamkommande ungdomar.

Hanif Mohammedi kommer till gården flera gånger i veckan för att valla getterna.

– För mig är det väldigt lätt, för jag har vallat i jättemånga år i Afghanistan, mitt hemland, så för mig är det inga problem. Så när vi är med dem i naturen, så är det helt fantastiskt, säger Hanif Mohammedi.

Hanif Mohammedi och hans kamrat Hussain Ganji är båda från Afghanistan, och de trodde aldrig att de skulle kunna valla getter här i det högteknologiska Sverige, såsom båda länge gjort i sitt hemland. Men nu går de här i den friska sommargrönskan på Lidingö med 19 getter i följe.

– Vi lär känna mycket folk här, och vi pratar mycket svenska här. Det hjälper jättemycket med språket, säger Hanif Mohammedi. 

En bit därifrån står Malin Bakken och håller utkik över flocken. Hon driver den förening som skapats kring getterna på Lidingö. Och hon berättar att också de kunnat lära mycket, av Hanif och Hussain.

– När vi i alla fall fick höra talas om de här afghanska killarna här hos oss på Lidingö och att de faktiskt är uppvuxna med getter, då kände vi bara att wow, här har vi mycket som vi kan lära oss av dem, och de kan få komma ut till oss och lära sig språket och svensk kultur och skick, säger Malin Bakken.

På 1800-talet fanns över 100.000 getter i Sverige. Nu handlar det om drygt 10.000, och den ras som finns på Lidingö, jämtgeten, finns det bara runt 500 individer kvar av här.

Men Malin Bakken tror att det koncept som man har på Lidingö skulle kunna användas också på andra håll i Sverige. Och inte bara för att det finns många experter bland nyanlända med jordbrukarbakgrund.

– Vi har mycket mark i Sverige och vi har många slyområden som skulle behöva betas av. Och tror jag helt enkelt att det här är ett väldigt bra djur som vi här i Sverige har haft massor av tidigare. Så jag tror att när man ser nyttan som de här djuren gör, så tror jag att fler kommuner gott skulle kunna tänka sig att använda sig av det här djuret för att hålla landskapen öppna, säger Malin Bakken.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".