Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Smarta kameror och stickprov kan ersätta gränskontrollerna

Publicerat torsdag 22 juni kl 10.50
Polis: "Jag ser inte vad kameran ser"
(2:29 min)
Bilderna visar sergeanten Marlies vid den nederländska militärpolisen som granskar ett pass med hjälp av förstoringsglas. I bakgrunden kontrollerar en av hennes kollegor en bil. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.
1 av 3
Sergeanten Marlies granskar pass med förstoringsglas. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.

I november måste gränskontrollerna mot Danmark upphöra. Alternativet kan bli som i Nederländerna, övervakning med smarta kameror och stickprovskontroller.

Längs motorvägen A12 nära den lilla staden Zevenaar, vid gränsen mot Nordrhein-Westfalen i Tyskland har den nederländska militärpolisen upprättat kontroll. Mc-polisen Simon tar rast efter att i några timmar ha stått posterad vid gränsövergången. 

– Jag ser inte vad kameran ser och den ser inte personerna i bilen, säger Simon, som bara får uppge sitt förnamn.  

Hans uppgift är att välja ut de fordon som ska kontrolleras, köra ikapp dem på sin mc och dirigera in dem till kontrollplatsen där hans kollegor sedan gör passkontroll. Det är både han och kamerorna som väljer ut dem som ska kontrolleras. 

I Nederländerna görs kontroller som stickprov i tvåmilszoner vid gränserna mot Tyskland och Belgien. Det här systemet intresserar den svenska regeringen som ett möjligt alternativ till de nuvarande gränskontrollerna mot Danmark. 

Sedan 2012 använder Nederländerna även övervakningssystemet Amigo Boras. De smarta kamerorna kan till exempel identifiera registreringsskyltar. De finns vid de största gränsövergångarna och kan även monteras på bilar. 

Både de urval som kamerorna gör och de som görs av militärpoliserna själva baseras på olika riskprofiler. Hur de ser ut är hemligt, men det kan till exempel handla om bilar från vissa länder. 

– Länder som Rumänien, Ukraina och Litauen, alla möjliga länder där vi vet att det förekommer gränsöverskridande brottslighet som människosmuggling, säger Dennis Muller, presstalesman vid militärpolisen.  

Men det finns risker med profileringen. Det anser Maartje van der Woude, professor i juridik vid universitetet i Leiden. Hon har lett en studie där forskarna studerade militärpoliserna i 800 timmar. 

– Hudfärg, nationalitet och etnicitet var starka och viktiga faktorer som det togs hänsyn till i urvalen, säger Maartje van der Woude.  

Enligt en dom i EU-domstolen måste Nederländerna begränsa kontrollerna i tid. Därmed stoppas betydligt färre här än i de svenska gränskontrollerna. Förra året kontrollerades 241 590 personer i Nederländerna. Det är ungefär lika många som fick visa pass vid gränskontrollerna i Skåne på nio-tio dagar. 

Jurgen Elfrink är socialistisk lokalpolitiker i Arnhem, som ligger i kontrollzonen. Han får aldrig några klagomål om kontrollerna. 

– Nej, och jag tror att rikspolitikerna förstår att vi är en handelsnation som inte kan ha strikta gränskontroller. Då skulle transportbranschen klaga, säger Jurgen Elfrink. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".