Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oro över ny sorts boende för ensamkommande

Publicerat fredag 30 juni kl 03.00
"Vi kommer inte vara där och fånga upp när unga mår dåligt"
(2:21 min)
Ensamkommande
-- Ju fler ungdomar, desto större konfliktytor, säger en enhetschef. Foto: Jessica Gow/TT

Inom många kommuner finns en oro för ökade problem vid boendena för ensamkommande unga. Detta till följd av att många HVB-hem görs om till  stödboende.

– Vi kommer inte att vara där och fånga upp när ungdomar mår dåligt på samma sätt. Det finns en risk för individen i det här, att man inte får det omedelbara stödet som gör att det inte går illa, säger Louise Parbring, chef för enheten för ensamkommande i Göteborg.

– Sedan är det ju så att ju fler ungdomar som samlas på ett ställe, desto större är konfliktytorna, fortsätter Louise Parbring. 

Från och med den 1 juli införs ett schablonsystem där kommunerna får samma ersättning från staten per barn, 1 350 kronor per barn och dygn, oavsett boendeform. Tidigare har ersättningen till kommunerna varierat beroende på vilken boendeform barnen har, exempelvis 1 900 kronor för barn placerade i HVB-hem.

Kommunerna är överlag positiva till en schablonersättning men flera kommuner menar att den nya ersättningen är för låg. Bland annat utgår uträkningen av ersättningen från att var tredje 16-17-åring ska placeras i den billigaste formen av stödboende, där det inte finns personal dygnet runt.

Louise Parbring tycker inte att det är realistiskt att så många ska klara sig själva.

– Särskilt nu när de flesta fortfarande är asylsökande och inte mår så bra, och många också får avslag. Då sätter man ju inte gärna de under 18 år i stödboende när man mår på det viset, och har de livsvillkoren.

För att klara av omställningen till en lägre ersättning stänger många kommuner ner HVB-hem, där man har haft personal dygnet runt.

I Stockholm har sex stängt ner i år, i Göteborg har elva stängts eller ska stängas i sommar, och i Malmö planerar man att stänga fem i år.

Men många HVB-hem görs också om till stödboenden. Bland annat i Stockholm och Göteborg, med fem stödboenden vardera.

Detta trots att kommunerna hellre ser stödboenden i form av lägenheter för en eller max tre unga. Men bostadsbristen har gjort detta svårt.

I Malmö har man hittills undvikit att göra om HVB-hem till stödboenden, säger Lene Cordes, avdelningschef vid Malmös socialförvaltning.

– Att ha ett stort gruppboende där man är van att ha dygnet-runt personal, och sedan ta bort den personalen, det tror jag kan ha negativa konsekvenser.

– Det kan ju betyda att det kommer in narkotika på ett helt annat sätt om man inte har den insynen, att det inte finns vuxna, säger Lene Cordes.

Enligt regeringens beräkning innebär förändringen en besparing på sju miljarder årligen från och med nästa år.

Ylva Johansson, som är arbetsmarknads- och etableringsminister, menar att reformen varit nödvändig.

– Den som har sålt platser på ett HVB-hem har kunnat ta hur mycket betalt som helst, eftersom kommunen som köper platserna inte har varit den som själv betalat.

– Det är ett väldigt dåligt incitament och dålig användning av skattepengarna, säger Ylva Johansson.

Vi har gjort ett förtydligande i den här texten som handlar om schablonersättningen till kommunerna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".