Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fler kommuner har identifierat våldsbejakande extremister

Publicerat onsdag 5 juli kl 05.00
Samordnare: Vi ser en ökning
(2:12 min)
Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Anna Carlstedt, och en bild på flera personer i kängor på ett torg.
Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Anna Carlstedt. Foto: Fredrik Sandberg / TT, Patrick Sörquist/TT

80 procent av landets kommuner uppger att de identifierat grupper eller individer med kopplingar till våldsbejakande extremism. Det är tre gånger fler kommuner än i fjol, det visar en ny lägesrapport från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

Det är en dramatisk ökning av landets kommuner som i dag uppger att det finns våldsbejakande extrema grupper eller individer i deras område, över 80 procent jämfört med 25 procent förra året.

Den största förklaringen enligt den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Anna Carlstedt, är en ökad medvetenhet och ett större fokus på problemet med våldsbejakande extremism, men hon menar också att det faktiska antalet individer har ökat i hög takt.

– Vi ser en ökning. Vi fick färska siffror från Säpo häromdagen där man bedömer att det rör sig om tusentals våldsbejakande extremister som finns i Sverige i dag, säger Anna Carlstedt.

Mest framträdande är enligt enkäten högerextrema grupper och individer som står för knappa hälften av den extremism som kommunerna identifierat. Islamistisk våldsbejakande extremism utgör 23 procent och vänsterextremism 10 procent.

I takt med att fler kommuner identifierat våldsbejakande extremism har också handlingsplanerna blivit fler. Förra året uppgav drygt var tionde av de svarande att de hade en nedskriven handlingsplan mot våldsbejakande extremism, i dag har nästan hälften en sådan plan, Anna Carlstedt välkomnar utvecklingen men menar att fler kommuner måste agera.

– Ja, det är absolut för lite. Vi vill se att varenda kommun är ordentligt på banan. Även om det ser bättre ut nu så har kommunerna lång väg kvar att få till både det förebyggande arbetet och ha en beredskap när något händer, säger Anna Carlstedt.

Säkerhetspolisen har tidigare lyft fram återvändande terrorresenärer och ensamagerande som de troligaste att försöka utföra attacker i Sverige och här har kommunerna stora problem. Enligt enkäten uppger nära hälften av kommunerna att man inte vet om det förekommit några fall av återvändare.

Anna Carlstedt säger också att små kommuner med lite erfarenhet av arbete mot våldsbejakande extremism möter särskilt stora utmaningar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".