Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Viktigt nedrustningsavtal i gungning

Publicerat måndag 7 augusti kl 13.10
USA menar att Ryssland redan brutit på avtalet
(2:01 min)
Uppskjutning av en rysk kryssningsrobot.
1 av 2
Foto: AFP/Ryska försvarsdepartementet. Foto: AFP/Ryska försvarsdepartementet.
Pentagon. Foto: Charles Dharapak/Scanpix.
2 av 2
Pentagon. Foto: Charles Dharapak/Scanpix.

Representanthuset i amerikanska kongressen har beordrat Pentagon att utveckla en ny kryssningsrobot med medelräckvidd. Argumentet är att Ryssland, i strid med avtalet som förbjuder medeldistansrobotar, redan har placerat ut sådana missiler.

Formellt är det inte förbjudet enligt det så kallade INF-avtalet att utveckla medeldistansrobotar. Däremot får man inte testa dem och framförallt inte ta dem i bruk. Det här är första gången sedan förbudet infördes som USA kan komma att utveckla en ny medeldistansrobot.

Representanthuset säger dessutom att om inte Ryssland inom 15 månader kan visa att de inte bryter mot INF-avtalet, så kommer USA att förklara att de inte längre anser sig bundna av det.

Redan 2014 sa Obama-administrationen att Ryssland höll på att testa en ny kryssningsrobot med medelräckvidd. Och tidigare i år sa man från amerikansk sida att de första ryska robotarna var utplacerade på förband och alltså stridsberedda. I Ryssland förnekar man detta.

Efter representanthuset är det nu senaten som får ta ställning till förslaget om en ny robot. Resultatet av dessa åtgärder från rysk och amerikansk sida skulle alltså bli att INF-avtalet rasar samman.

Avtalet undertecknades av presidenterna Ronald Reagan och Michail Gorbatjov 1987 och det förbjöd testning och utplacering av robotar med en räckvidd mellan 500 och 5000 km och i praktiska termer gällde det Europa. Ryssland fick skrota sina tunga medeldistansrobotar av typ SS-20 som man placerat ut och USA fick dra tillbaka sina Pershing- och kryssningsrobotar som man hade svarat med.

Innan det skedde, i början på 1980-talet, var det säkerhetspolitiska läget det allvarligaste sedan Kuba-krisen 1962 och ett kärnvapenkrig ansågs inte omöjligt. Om INF-avtalet faller kan Europa hamna i samma situation igen. 

Läget förvärras av att avtalet mellan USA och Ryssland om de strategiska kärnvapnen som långdistansrobotar snart går ut – och som det nu är förekommer det inga som helst kontakter mellan länderna om vad som ska komma efter det.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".