Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Våra förfäders historia skrivs om

Publicerat måndag 7 augusti kl 21.20
Skelett av Homo sapiens och neandertalare
Skelett av Homo sapiens och neandertalare Foto: FRANK FRANKLIN II/TT

Neandertalarna och vår egen art separerade från varandra redan för drygt 750 000 år sedan, tidigare än vad flesta trott.

Strax efter splittringen var neandertalarna nära att dö ut, men repade sig och blev sedan relativt vanliga i Europa, enligt en ny studie.
När de båda linjerna gick skilda väger har länge varit omtvistat. Olika studier har angett olika datum, från 300 000 till 800 000 år sedan.

Den nya studien antyder att det är den äldsta dateringen som ligger närmast sanningen.

Forskarna, som presenterar sina rön i Proceedings of the National Academy of Sciences, jämförde dna från fyra mänskliga populationer — moderna människor i Eurasien och Afrika, samt de utdöda neandertalarna och deras asiatiska släktingar denisovanerna.

Deras slutsatser skiljer sig delvis från tidigare studier. De konstaterar att neandertalarna och denisovanerna separerade från varandra långt tidigare än vad som antagits, redan för 744 000 år sedan.

Detta var, återigen enligt den nya studien, några få tusen år efter att neandertal-denisovanlinjen hade separerat från den linje som skulle leda fram till vår egen art, Homo sapiens. Det innebär att vi skildes från neandertalare och denisovaner på ett mycket tidigt stadium.

Allt detta är överraskande. Men det stoppar inte där. Enligt studien var neandertallinjen nära att utplånas omedelbart efter splittringen från sapienslinjen. Av allt att döma fanns bara några få hundra eller tusen individer kvar i levande livet.

Orsaken till krisen är okänd, men det tycks som om neandertalarna hämtade sig relativt snabbt och sedan spred ut sig över Europa och västra Asien, medan denisovanerna bredde ut sig över östra Asien.

När deras antal var som störst fanns troligen tiotusentals neandertalare i Europa. Sedan gick deras linje återigen in i väggen, när den moderna människan vandrade in i Europa för knappt 45 000 år sedan, och denna gång var de borta för alltid.

Fakta: Neandertalmänniskan

Neandertalmänniskan (Homo neanderthalensis) är vår närmaste kända släkting.

Arten, som fanns i Europa, Mellanöstern och delar av Centralasien, separerade från vår egen art för drygt 750 000 år sedan, enligt de senaste rönen. Den dog ut för cirka 40 000 år sedan.

Namnet på arten härrör från en av de första fyndplatserna, Neanderdalen i västra Tyskland. De bäst bevarade fossilen har hittats i Frankrike, där också de sista överlevande grupperna av neandertalare levde.

Källa: Nature

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".