Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Så ska stora brottmålsrättegångar bli mer effektiva

Publicerat lördag 12 augusti kl 04.00
"Alla är betjänta av att rättegångarna går så snabbt som möjligt"
(1:53 min)
Lagbok och förhandlingssal i tingsrätt.
Foto: Henrik Montgomery / TT, Mikael Fritzon / TT

De senaste tio åren har antalet stora brottmål ökat och på flera håll pågår nu ett arbete med effektivisera rättegångarna, bland annat i Svea hovrätt.

Niklas Wågnert, hovrättsråd och vice ordförande på Svea hovrätt, som fram tills nyligen lett projektet, påpekar att det finns flera skäl att undvika utdragna rättegångar.

– En stor nackdel med ett brottmål som får handläggas under mycket lång tid är att häktningstiderna blir oanständigt långa, säger han.

En annan nackdel är att utredningsmaterialet som läggs fram i domstolen sväller så mycket att det gör det svårare för domstolen att döma rätt, vilket är en fråga om rättssäkerhet.

De senaste tio åren har antalet stora rättegångar i brottmål ökat. Det rör sig om rättegångar som pågår i flera veckor eller ännu längre.

I ett försök att effektivisera rättegångarna har man i Svea hovrätt drivit ett särskilt projekt där man tagit fram riktlinjer för hur man kan arbeta.

Riktlinjerna används nu när man planerar hur man ska lägga upp stora rättegångar så att de inte blir onödigt långa.

Till exempel kan domstolen få åklagaren och försvaret att fokusera på de delar av utredningen som de är oense om, istället för att lägga fram bevisning som kanske inte fyller något syfte.

– I det praktiska livet här på domstolen ser vi inte sällan exempel på att parterna i det stora brottmålet hänvisar just till Svea hovrätts rapport och de riktlinjer som finns däri, och de idéer som finns för hur man riggar en skräddarsydd rättegång, säger Niklas Wågnert.

Det pågår liknande arbete på flera håll, dels på Domstolsakademien som har domarutbildningar, dels på Advokatsamfundet och Åklagarmyndigheten.

– På flera tingsrätter här i Stockholmsregionen vet jag att det finns liknande projekt där man just samlar erfarenheter och diskuterar med de andra yrkesgrupperna om hur vi ännu bättre riggar för en bra rättegång i de stora brottmålen.

– För alla är betjänta av att rättegångarna går så snabbt som möjligt. Häktningstiderna blir kortare och domstolen får ett bättre underlag för att döma rätt.

Det är framförallt åklagaren som bestämmer hur ett åtal ska läggas upp och hur stort ett brottmål med tillhörande utredning kan bli. Men rätten och rättens ordförande har en viktig roll att fylla.

I riktlinjerna tar man till exempel också upp mjukare, men nog så viktiga frågor, nämligen att se till att det blir en så god stämning som möjligt i rättssalen. Niklas Wågnert säger att det är viktigt att komma ihåg att det handlar om människor.

– Jag har hört flera advokater säga att om man ser deras klient, om deras klient blir tilltalad på ett riktigt bra sätt, om de känner sig väl till mods i rättegångssalen, trots att det är en hemskt udda situation, så kan de bättre leverera sin berättelse. De känner att saken får en bättre prövning, säger Niklas Wågnert.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".