Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Dyrt för synskadade att få körkortet tillbaka

Publicerat tisdag 29 augusti kl 05.00
"Det är väldigt mycket pengar och det är tråkigt om det blir en kostnadsfråga"
(6:52 min)
Lars-Ove Lundin med bil
1 av 3
Lars-Ove Lundin fick tillbaka körkortet. Foto: Jack Lantz/Sveriges Radio
Jan Andersson på VTI
2 av 3
Jan Andersson på VTI driver körsimulatorn. Foto: Jack Lantz/Sveriges Radio
Lars-Ove Lundin
3 av 3
Lars-Ove Lundin fick tillbaka körkortet. Foto: Jack Lantz/Sveriges Radio

Det är både tidskrävande och dyrt att få tillbaka sitt körkort om man fått det indraget på grund av synfel. Till skillnad från i många andra EU-länder får svenska synskadade ingen möjlighet att bevisa sin körförmåga innan körkortet dras in.

– Det var väldigt tungt att få lämna in körkortet som man haft i så många år. Drömmen om en husbil kunde man ju glömma, säger Lars-Ove Lundin, som var 65 år när han drabbades av en stroke som gjorde att han förlorade en del av synfältet. Han skulle precis pensioneras och åka på husbilssemester.

Nu blev det istället rehabilitering och träning och synen blev mycket bättre, men Lars-Ove hade fortfarande en fläck till höger i synfältet där han inte såg. Det var då läkaren tog beslutet att rapportera saken till Transportstyrelsen.

– Efter det kom ett papper på posten att jag skulle lämna in mitt körkort, säger Lars-Ove Lundin.

En svensk läkare är skyldig att anmäla till Transportstyrelsen om någon är olämplig att köra bil, om de inte sluter ett avtal med patienten om att inte köra. Lämpligheten prövas i ett syntest och klarar man det inte dras körkortet in. Så ser det ut i Sverige, men inte i hela EU, och det är inte alla som tycker det är bra.

Bart Melis-Dankers är forskare på Groningens universitet i Nederländerna. Han tycker inte att det är bra att patienter i Sverige kan få körkortet indraget enbart på grundval av ett syntest, innan de får chans att pröva sin körförmåga.

I Nederländerna, liksom i bland annat Belgien och Tyskland rapporterar läkare inte in synfältsbortfall. Istället beordrar de patienten att inte köra, tills hen fått genomgå ett eventuellt test.

Just i Nederländerna går det att ansöka om att få göra ett riktigt körprov. Av de 200-300 som ansöker varje år är det cirka hundra som efter förberedande tester och träning bedöms lämpliga att genomföra körprovet och nästan alla som får göra det klarar det.

Bart Melis-Dankers tycker att ett sånt test är att föredra och att kravet på svenska läkare att anmäla synbortfall borde försvinna.

Men en förändring är redan på väg i Sverige. I Linköping har Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, utvecklat en bilsimulator. Där testas från och med i år personer som förlorat delar av synfältet för att se om de kan få tillbaka sitt körkort. Deras insats jämförs med en kontrollgrupp av icke synnedsatta och klarar de sig lika bra får de körkortet tillbaka.

Kötiden är just nu ett halvår, eftersom detta är det enda stället i Sverige som utför testerna. Och eftersom testerna inte subventioneras får testdeltagarna betala självkostnadspriset på 18 750 kronor, oavsett om de klarar det eller ej. Hittills är det en knapp majoritet som fått körkortet tillbaka.

Även om personer som drabbas av andra funktionsnedsättningar, så som demens, också kan får körkortet indraget, är det bara personer som får synfältsbortfall som kan ansöka om att testa sig och få det tillbaka. Men till skillnad från till exempel Nederländerna måste man i Sverige alltså först bli av med körkortet, sedan köa och betala för en testning för att sedan eventuellt få tillbaka det. 

Lars Englund, chefsläkare på Transportstyrelsen, säger att frågan diskuteras, men att det skulle krävas lagändringar för att ändra på systemet.

– Vet vi redan från början att den här avvikelsen är inte större än att man kunde få dispens, så tycker jag att man skulle kunna ha en hantering där man inte behöver återkallelsen i första skedet.

Lars Englund säger också att man tittar på möjligheter att använda sig av fler och mindre simulatorer, för att få ned kötid och kostnader, men att det tar tid.

Lars-Ove Lundin fick vara med i en första testgrupp och fick därför köra simulatorn gratis. Han klarade det och efter sex år fick han sitt körkort tillbaka. Nu är han kritisk till väntetiderna och kostnaden.

– Det är ju väldigt mycket pengar. Det är tråkigt om det här blir en kostnadsfråga.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".