Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Långsam etablering för utrikesfödda på arbetsmarknaden

Publicerat fredag 1 september kl 03.03
"Svårt att hitta jobb utan att kunna svenska"
(2:30 min)
Olof Åslund
IFAU:s generaldirektör Olof Åslund säger att lägre kostnader kan ha viss effekt men att man går fel om man tror att det löser allt. Foto: Anders Jelmin/Sveriges Radio

Efter fem år i Sverige har sju av tio utrikesfödda haft ett första jobb, men färre än hälften har etablerat sig på arbetsmarknaden.

Det tar lång tid för invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden, det visar en ny forskningsrapport från regeringens utvärderingsmyndighet IFAU.

– På lite längre sikt ser vi en stabil men ganska långsam etablering på arbetsmarknaden, säger Olof Åslund, generaldirektör på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Det går långsamt, det går bättre för män än för kvinnor och de första jobben för invandrare återfinns allt oftare i små låglöneföretag i tjänstesektorn och inte som tidigare inom industrin. Det är några av slutsatserna i en ny rapport från IFAU om flykting- och anhöriginvandrares etablering på arbetsmarknaden.

Forskarna har gått igenom perioden 1990-2014. Efter fem år i Sverige har omkring 45 procent etablerat sig och efter 15 år är andelen 80 procent. Definitionen är att man på ett år ska ha tjänat minst hälften av medianinkomsten för en 45-åring.

Enligt IFAU är tiden det tar att få jobb påfallande stabil oavsett om det kommit många eller få invandrare ett visst år. 

– De som oroar sig och säger att nu när det är så många som är på väg in så kommer det vara ännu svårare än för dem som kom tidigare. Tittar vi på historien så ser det inte ut som att det sambandet är så starkt, säger Olof Åslund. 

– Erfarenheterna pekar ändå på att för många kommer vägen till den svenska arbetsmarknaden inte vara helt enkel. 

Men att det har kommit väldigt många behöver inte betyda att det kommer bli väldigt mycket svårare? 

– Nej, inte om vi ska titta på hur historien har varit tidigare. 

Bashir Ahmed kom hit från Bangladesh för tio år sedan. Han har utbildat sig inom hållbarhetsfrågor men putsar nu fönster och städar på restauranger i Uppsala, och han räknas som etablerad enligt forskarnas definition. Men när arbetsgivarna ser att han heter Bashir blir han bortvald. 

– Det är svårt att hitta jobb utan svenska, säger han. 

Vad tror du om dina möjligheter framöver? 

– Jag vill inte fortsätta i städbranschen, jag vill jobba inom miljöområdet.

Inom både politiken och av arbetsmarknadens parter diskuteras nu lägre löner som ett sätt att få fler att komma i arbete. Det skulle kunna göra viss skillnad, enligt IFAU.

– Forskningen pekar på att man skulle kunna förvänta sig en viss effekt av att på något sätt sänka kostnaderna för att anställa till exempel nyanlända. Däremot kan man inte förvänta sig en väldigt stor effekt eller att det är något som ändrar situationen i grunden, säger Olof Åslund.

– Är det så att stora grupper av sökande inte bedöms som aktuella över huvud taget kanske man inte kan komma någon vart med sänkta kostnader.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".