Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Färre föds med Downs syndrom efter enklare fostertest

Publicerat onsdag 13 september kl 11.47
Färre föds med Downs syndrom efter enklare fostertest
(1:51 min)
barn, pappaledig
1 av 2
Foto: Izabelle Nordfjell/TT
Charlotta Ingvolstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset.
2 av 2
Charlotta Ingvolstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Anna Larsson/SR

Nyare fosterdiagnostiska metoder har inneburit att färre barn med Downs syndrom föds i Danmark och Island. Bättre information behövs inom mödravården, enligt experter.

Allt fler landsting och privata kliniker i Sverige inför det nya NIPT-testet för gravida kvinnor som genom ett enkelt blodprov avgör risken för Downs syndrom. Men de nya snabbare metoderna som gör det möjligt att se om fostret har avvikande kromosomuppsättning kan få konsekvenser för vilka barn som föds.

I Danmark har antalet födda med Downs syndrom sjunkit kraftigt, sedan de nya testmetoderna införts.

Också på Island har antalet födda med Downs syndrom sjunkit efter införandet av de nyare testmetoderna.

I en rapport från Statens medicinsk-etiska råd poängteras att om effekten av effektivare fosterdiagnostik gör att det föds färre barn med avvikelser finns det en fara för att acceptansen för mänsklig mångfald begränsas.

Kjell Asplund, ordförande för Statens medicinsk-etiska råd, säger att de föräldrar som väljer att föda barn med avvikelser måste få bättre stöd från samhället.

– Där är det ju oerhört viktigt att samhället ställer upp med stödåtgärder som man åtminstone försöker göra i dag och att man inte pekar ut de par som väljer att fullfölja graviditeten, poängterar Kjell Asplund.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska alla gravida kvinnor erbjudas information på mödravården om fosterdiagnostik och vad ett prov som visar avvikelser hos fostret kommer att innebära.

Men både Kjell Asplund och Charlotta Ingvolstad Malmgren som är genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset poängterar att personal på mödravården behöver mycket mer utbildning om hur och vad man ska informera om.

– Det finns brister, och det har man visat sedan tidigare. Det finns också, det tycker jag mig se när jag är ute och undervisar barnmorskor och läkare, att det finns ett enormt sug och behov efter utbildning. Och jag tycker ändå att man på många ställen har tagit till sig det här och startat utbildningar för barnmorskor inom mödrahälsovården. I Stockholm har vi haft väldigt mycket kurser, och det börjar också komma runt om i landet. Men det finns fortfarande ett stort behov som behöver fyllas, avslutar Charlotta Ingvolstad Malmgren.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".