Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Regeringen och V vill höja inkomsttaket i sjukförsäkringen

Uppdaterat måndag 18 september kl 13.17
Publicerat söndag 17 september kl 21.33
Höjt inkomsttak i sjukförsäkringen DE1 och 2 WEBB-VERSION
(3:04 min)
Annika Strandhäll ny folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister
Annika Strandhäll ny folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. Foto: Erik Simander/TT

Regeringen och Vänsterpartiet har enats om att höja inkomsttaket i sjukförsäkringen. Det innebär att man kan få sjukpenning för högre inkomster än i dag.

Höjt inkomsttak i sjukförsäkringen var ett vallöfte från Socialdemokraterna 2014, och socialminister Annika Strandhäll (S) är nöjd med uppgörelsen. 

– Det här är ett viktigt steg. Flera av våra försäkringar har under lång tid tyvärr blivit urgröpta. Den moderatledda regeringen sänkte taket i sjukförsäkringen. Nu tar vi för första gången på tio år steget att höja taket, säger Annika Strandhäll.

När lönerna stiger snabbare än inflationen, hamnar allt fler löntagare över det så kallade taket i sjukförsäkringen. Det betyder att inkomster över taket, för närvarande cirka 28 500 kronor i månaden, inte ger rätt till sjukersättning.

I och med att taket höjs, enligt överenskommelsen med Vänsterpartiet, så omfattas inkomster på upp till 30 400 kronor.

Därmed kommer ytterligare 275 000 löntagare in under taket och får 80 procent av lönen i sjukpenning om de blir sjuka. Den högsta ersättningen höjs då med 50 kronor till 775 kronor per dag.

Målet för Socialdemokraterna, och LO, är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av lönen i ersättning vid sjukdom. I dag är det inte ens 60 procent av löntagarna som får det. 2,1 miljoner ligger över taket, där en del av lönen inte ger rätt till sjukpeng.

I valrörelsen 2014 satte Socialdemokraterna upp ett mål om 10 basbelopp i sjukförsäkringen. Nu tas ett första steg genom att man höjer från 7,5 till 8 basbelopp, den 1 juli 2018.

Höjningen motiveras med att det är viktigt att på sikt kunna bevara ett allmänt sjukförsäkringssystem, för att inte locka löntagare att komplettera med privata försäkringar, säger Ulla Andersson, vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson och den person som har förhandlat med socialminister Annika Strandhäll (S).

– Om vi skulle få ett system där enbart de som har ekonomi att teckna privata försäkringar vid sidan om sjukförsäkringen har ett skydd vid sjukdom, då kan de generella välfärdssystemen i Sverige vara hotade och också hela den svenska modellen. Det är en utveckling som vi inte vill ha. Därför är de inkomstrelaterade ersättningssystemen så centrala att taken nu höjs, säger Ulla Andersson, vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson.

Moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor Johan Forsell tycker inte att regeringens takhöjd är någon bra prioritering.

– Det är viktigt att det finns ett bra grundskydd i samhället. Men jag ifrågasätter om det är en bra prioritering att lägga en miljard på att ytterligare bygga ut bidragssystemet, säger Johan Forsell, moderaternas talesperson i socialförsäkringsfrågor.

Du säger bidragssystemet men det här är ju en försäkring?

– Oavsett vilket ord man använder så förändrar inte det faktum att en miljard kronor av skattebetalarnas pengar årligen ska gå till att öka transfereringarna. Jag tycker att det hade varit rimligare att man istället hade lagt pengarna på att bekosta reformer för att jobben ska blir fler och att det ska löna sig bättre att arbeta, säger Johan Forsell.

Ersättningshöjningen kommer att kosta en miljard om året. Hur mycket det skulle komma att kosta om man också skulle infria det socialdemokratiska vallöftet om att höja sjukförsäkringen till tio basbelopp, kan socialminister Annika Strandhäll (S) inte svara på idag.

Klart är att om en höjning på ett halvt basbelopp kostar en miljard så kan en höjning med fyra gånger så mycket komma att kosta flera miljarder kronor.

Genom den kommande höjningen med ett halvt basbelopp anser Annika Strandhäll att socialdemokraterna har infriat sitt vallöfte från år 2014.

– Vi menar att genom denna höjning så infriar vi vårt vallöfte. Vi höjer taket i sjukförsäkringen. Vi lägger 1 miljard kronor på detta. Det betyder att 275000 personer kommer att beröras av höjningen, säger Annika Strandhäll.

Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO är nöjd med att man nu får en höjning men samtidigt är han besviken över att höjningen inte blev större.

– Man hade kunnat höja mer, men det är ett steg i rätt riktning, säger han.

Under tiden som taket har legat fast på en nivå som allt fler inkomsttagare har passerat så har det kommit fram en lång rad kollektivavtal som försäkrar den del av den anställdes inkomst som ligger över inkomsttaket.

Idag har nittio procent av de anställda en sådan inkomstförsäkring uppger Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom på branschorganisationen Svensk Försäkring. 

Därför kommer regeringens förslag inte att få en så stor effekt för de enskilda löntagarna. Däremot kommer arbetsmarknadens parter att gynnas konstaterar Anna Pettersson Westerberg.  

– Den här höjningen gynnar arbetsmarkandens parter som i och med det här förslaget inte längre behöver försäkra sina inkomsttagare i det här inkomstintervallet. Förslaget innebär att man för över pengar till arbetsmarknadens parter, helt enkelt. Sedan finns det grupper som gynnas också av det här nya taket, och det är de som saknar ett kollektivavtal. Den gruppen är ungefär tio procent av alla anställda. Det kommer också att finnas egenföretagare som gynnas av förslaget, säger Anna Pettersson Westerberg.  

Kan det betyda ett större löneutrymme i nästa avtalsrörelse?

– Det kan jag inte spekulera i. Det beror på vilka förhandlingar som kommer att föras, säger chefsekonom Anna Pettersson Westerberg.

Men Kjell Rautio på LO anser att löntagarna har allt att vinna på en allmän försäkring.

– Vår välfärdsmodell bygger på att vi ska ha inkomstrelaterade allmänna försäkringar. Om inkomsttaket är för lågt då tvingas löntagarna att finansiera sitt försäkringsskydd genom att avstå från att få mera i lön via avtalsförsäkringar och då urgröps vår välfärdsmodell, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".