Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Skolverket: Färre behöriga till gymnasiet

Publicerat torsdag 28 september 2017 kl 10.02
Skolkverket: Ingen larmrapport men ett misslyckande
(2:03 min)
Elev skriver med penna
Flickorna har fortsatt påtagligt bättre resultat än pojkarna. Foto: Jessica Gow / TT

Närmare 19 000 niondeklassare, motsvarande 17,5 procent, lämnade grundskolan i våras utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Det är en försämring med 0,6 procentenheter jämfört med föregående läsår.

Skolverkets statistik visar också att det är fortsatt stora skillnader mellan olika elevgrupper. Barn till högutbildade är i mycket högre grad behöriga till gymnasieskolan än barn vars föräldrar har kortare utbildning.

Av de högutbildades barn blev 95 procent gymnasiebehöriga, av barn till dem med högst gymnasieutbildning blev 78 procent behöriga - en skillnad på 17 procentenheter.

Dessutom har flickorna fortsatt påtagligt bättre resultat än pojkarna: 86 respektive 79 procent behöriga, en skillnad på 7 procentenheter.

– Skolan har ett ansvar och det är att säkra att alla elever får möjligheter utifrån sina förutsättningar och behov att lyckas i skolan. Därför är de här resultaten ett misslyckande, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Varför har de åtgärder som satts in inte gett resultat?

– Resultaten förbättrar vi genom att öka kvaliteten och genom ihärdigt arbete som måste börja tidigt i skolan. Om eleven ska lämna grundskolan med behörighet så måste de tidigt få det stöd som de behöver och det är utifrån det vi arbetar.

Försämringen jämfört med förra året är liten, men andelen på 17 procent som inte blir behöriga än ändå väl hög.

– Det är en väldigt hög andel och därför ser vi allvarligt på att vi år efter år har de här resultaten. Det är ju ett misslyckande för svensk skola.

Så vad ska man göra då för att bryta trenden?

– Det finns hopp för svensk skola. Vi jobbar med att förbättra elevers läsförmåga i form av läslyftet, vi jobbar med mattelyftet, vi riktar insatser mycket mer utifrån de behov som finns. Det finns alltså förutsättningar att bryta den här trenden, säger Peter Fredriksson. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".