Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Statliga beredskapsjobb gick till högutbildade

Publicerat onsdag 4 oktober kl 03.00
Större delen av jobben kräver minst gymnasieutbildning
(2:12 min)
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Foto: Marko Säävälä/TT

Trots målsättningen om att skapa enkla jobb till personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden så har en majoritet av de statliga beredskapsjobben gått till högutbildade, det visar en ny rapport från Statskontoret.

Rapporten är den första utvärderingen som statskontoret gör av regeringens satsning på beredskapsjobb i statliga myndigheter, som lanserades i början av året. Resultatet visar att jobben hittills framförallt gått till högutbildade personer, två tredjedelar har en eftergymnasial utbildning och ytterligare en knapp tredjedel har en gymnasial utbildning.

– Det kan tyckas lite förvånande i och med att det ska vara enkla jobb, säger Maria Karanta, utredare på Statskontoret.

Tanken med beredskapsjobben är att de ska vara enkla, men trots det uppger 40 procent av de myndigheter som inrättat dem att en större del av jobben kräver minst gymnasieutbildning.

– Det rimmar inte med intentionerna, utan det här är jobb som ska vara för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden och det betyder att de ska utformas så att man inte behöver gymnasiekompetens, säger Ylva Johansson, socialdemokratisk arbetsmarknadsminister.

Och vad tänker du om att det är så?

– Det är en av de frågor man får fortsätta att ha en dialog med myndigheterna om.

På det hela taget är arbetsmarknadsministern nöjd med satsningen, målet om att inrätta 500 statliga beredskapsjobb under år 2017 är redan uppfyllt. Men två tredjedelar av jobben finns hos Arbetsförmedlingen.

Är det önskvärt att så många av jobben finns hos just den myndighet som också utför uppdraget?

– Arbetsförmedlingen är en av de största myndigheterna vi har så det är klart att de ska ha en andel, och att de har varit tidigare och snabbare än de andra myndigheterna det hade jag förväntat mig, men nu förväntar jag mig också att de andra myndigheterna kommer ikapp, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Av Statskontorets rapport framgår också att det, hos 60 procent av myndigheterna som inrättat beredskapsjobben, förekommer att personerna som fått jobben tidigare haft en praktikplats inom en annan arbetsmarknadsinsats, "Praktik i staten".

Den satsningen riktar sig till nyanlända och personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. Och huruvida det är önskvärt är något regeringen behöver ta ställning till anser man på Statskontoret.

– Det blir ju samma personer som får hjälp av flera satsningar och det är något som vi rekommenderar regeringen att fundera på, säger Maria Karanta, utredare på Statskontoret.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson framhåller att de olika satsningarna inte riktar sig till samma målgrupp, men att det kan finnas enskilda fall där det är befogat att gå från praktik till beredskapsjobb i staten.

– Det får man titta på i de individuella fallen, jag är inte beredd att dra någon generell slutsats av det idag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".