Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Staten kritiseras i samband med stor jakthärva

Publicerat tisdag 10 oktober kl 06.00
Åklagaren: Åtta stora rovdjur dödades illegalt
(1:55 min)
De fem män i Norrbotten som bland annat är misstänkta för grova jaktbrott har idag häktats.
Järv och björn finns bland de rovdjur som dödats illegalt i Norrbotten enligt åklagaren. Foto: TT

Det kommer kritik mot Naturvårdsverket för att de valt att inte kräva skadestånd för de åtta stora rovdjur som åklagaren hävdar ha dödats i den omfattande tjuvjakthärvan i Norrbotten som snart ska upp i rätten.

Myndigheten har begärt skadestånd i tidigare fall där statens vilt dödats och att det nu inte görs skickar fel signaler, tycker svenska Rovdjursföreningen.

Enligt åklagaren har fyra björnar, tre lodjur och en järv dödats illegalt i det hittills mest omfattande målet kring tjuvjakt på rovdjur där fem män som nekar till jaktbrotten står åtalade, och där bland annat snaror och lockbeten ska ha använts.

Åtta rovdjur som är statens vilt och som Naturvårdsverket har rätt att kräva ersättning för som en kompensation för det förlorade naturvärdet då det till exempel läggs åtskilliga statliga miljoner kronor varje år på bland annat inventeringar och forskningsprojekt.

Naturvårdsverket har också gjort det i vissa andra liknade mindre omfattande rättsfall och krävde till exempel för några år sedan 24 000 kronor för en dödad järv.

Miljöåklagare Christer Jarlås tycker också att Naturvårdsverkets hållning är märklig och menar att den kan få betydelse om det blir en fällande dom när straffen ska bestämmas.

– Så kan man ju bjuda försvararna på det argumentet att staten tycker tydligen inte att det är värt att få några pengar för de här djuren så att hur högt straffvärde ska vi då ha, säger miljöåklagare Christer Jarlås.

Naturvårdsverket medger att de agerat olika över åren och säger att de nu därför gör en översyn över hur de ska hantera skadeståndsmöjligheterna i framtiden.

– Och innan vi har gjort det kommer vi att avstå från att begära ersättning i det här målet och i framtida mål, säger Cecilia Ångström som är miljöjurist på Naturvårdsverket och fortsätter:

– Som ett exempel kan jag nämna att om staten skulle få ett skadestånd så går det inte tillbaka till just den här aktuella verksamheten. En annan fråga vi måste få koll på är ju hur vi ska beräkna storleken. Och här är det jätteviktigt att vi har fog för det skadestånd som vi begär, säger Cecilia Ångström vid Naturvårdsverket.

Den 16 oktober startar rättegången i Luleå tingsrätt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".