Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Trump: Inför nya sanktioner mot Iran

Uppdaterat fredag 13 oktober kl 20.14
Publicerat fredag 13 oktober kl 19.40
Presenterade Vita husets strategi för Iran
(1:52 min)
Man talar vid podium.
USA:s president Donald Trump. Foto: Evan Vucci/TT.

USA:s president Donald Trump skärper tonen mot Iran.

Han anklagar Iran för att ha brutit mot det internationella avtalet om landets kärnenergiprogram, och inför sanktioner mot det iranska revolutionsgardet — men han lägger kärnenergiavtalets framtid i kongressens händer.

I sitt väntade tal på fredagskvällen lade USA:s president fram en ny övergripande Iranstrategi. Den syftar till att göra det svårare för Iran att utveckla kärnvapen samt att bemöta Teherans robotprogram och regimens aktiviteter som stödjer terrorism och militanta grupper.

Vår korrespondent Fernando Arias sammanfattar Trumps besked.

– Han kommer inte intyga inför kongressen att Iran följer avtalet. Det beror inte på att Iran skulle bryta mot avtalet på ett tekniskt sett, man har inte gjort några överträdelser på själva kärnenergiprogrammet, men man har brutit mot andan i avtalet sade Trump bland annat. Det tyder på att han inte tycker att det är tillräckligt bra.

Donald Trump menar att att avtalets utformning inte är i USA:s nationella intresse.

– Trots att man inte gör några överträdelser från Irans sida så väljer han att ta det här steget och lämna över bollen till kongressen, som han vill ska stifta nationella lagar i USA som ska sätta ytterligare press på Iran, utöver kärnenergiavtalet som redan finns, säger Fernando Arias.

Vilka frågor är det som återstår framöver?

– Det som händer just nu är att kongressen kommer att börja arbete med det som Trump vill få igenom. Man har 60 dagar på sig att skapa en nationell lagstiftning som då ska beröra delar som inte berörs i kärnenergiavtalet men som Trump gärna vill se.

Det handlar bland annat om robotprogrammet som Iran har, om Irans inflytande i regionen på terrorstämplade grupper och i Syrienkriget, och det handlar också om delar i kärnenergiavtalet som Trumpadministrationen inte är nöjda med. Det gäller bland annat en del som gör att vissa bestämmelser slutar efter ett visst antal år, och det är något som administrationen varit mycket upprörda över, enligt Fernando Arias.

– Trump vill se permanenta lösningar. Men det viktiga som Trump sa också är att lyckas inte kongressen med det här, vilket är troligt att man inte gör, så kommer han på egen hand att avsluta avtalet. Det var nog ett av de viktigaste beskeden som Trump gav, säger han.

Han kallade de styrande i Teheran för diktatorer och anklagade dem för att stödja grymheter begångna av Assadregimen i Syren.

Men han begär inte att USA:s kongress återinför sanktioner på grund av Irans kärnenergiprogram. Inte heller drar han i gång processen att riva upp Iranavtalet från 2015 — men han hotade med att det mycket väl kan komma att hända.

Vår utrikespolitiska kommentator Agneta Ramberg påpekar att det handlar om att dra sig ur avtalet, inte skrota det.

– Man ska alltid komma ihåg att detta är ett internationellt avtal och stadfäst av FN:s säkerhetsråd. Det står inte i Trumps makt att skrota avtalet men han kan dra USA ur det, säger hon.

Trump går på kollisionskurs med de övriga länderna som var med och slöt avtalet, och har en helt annan inställning. Vad har de för påtryckningsmedel på Trump?

– Ja de har ju försökt. De har hållt på länge och försökt pressa på. Storbritanniens premiärminister Theresa May ringde så sent som i förrgår till Trump. Vad de gör nu, och har gjort ett tag tror jag, är att de har en lobbyverksamhet riktad till kongressen.

Det är nu 60 dagar som kongressen har att besluta på och det är där de tunga europeiska makterna, Storbritannien, Frankrike och Tyskland, försöker agera för att få kongressen att inte göra något som skjuter avtalet i sank.

– Det här är ett avtal som alla, förutom Trump, ser som den internationella diplomatins triumf, säger Agneta Ramberg.

Trump klargjorde också att han vill ha riktade ekonomiska sanktioner mot Irans revolutionsgarde.

Revolutionsgardet är en central maktfaktor i Iran. Trump går inte så långt som att kräva att gardet terrorstämplas, men det blir ekonomiska sanktioner mot företrädare för gardet och samarbetspartner till det.

USA:s finansdepartement meddelade också i samband med Trumps tal att gardet har lagts till på sanktionslistan, liksom flera företag, bland dem ett kinesiskt.

Spekulationerna har gått vilda i dagar om huruvida USA:s president tänker ta sin hand från det globala kärnenergiavtal som P5+1-gruppen (Tyskland samt FN:s säkerhetsråds permanenta medlemmar Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA) efter intensiva förhandlingar landade för drygt två år sedan.

De övriga parterna, liksom FN:s atomenergiorgan IAEA, anser att Iran lever upp till avtalet. Moskva, Peking, London, Paris och Berlin har alla varnat Trump för att riva upp överenskommelsen. Det iranska parlamentets talman Ali Larijani sade timmar före talet att en USA-exit skulle innebära slutet för uppgörelsen.

Trump har tidigare gjort hätska utspel mot Iranavtalet och kallat det "genant".

Frågan uppkom eftersom USA:s president enligt lagen var 90:e dag måste försäkra kongressen om att Iran lever upp till avtalet, något Trump motvilligt gjort två gånger tidigare. Den här gången vägrade han.

AP skriver att försäkringarna är en stor källa till irritation för presidenten och att han tänker be kongressen att i framtiden få slippa göra sådana utfästelser.

Trump har redan tidigare luftat sin åsikt att avtalet har stora brister, att det inte är i USA:s nationella intresse samt att det inte bidrar till regional stabilitet.

När Trump inte försäkrar att Iran lever upp till avtalet är det formellt kongressen som ska fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Frågan är nu, som nyhetsbyrån AFP konstaterar, om kongressen kan komma på nya sätt att öka pressen mot Iran, utan att döda hela kärnenergiavtalet.

Om kärnenergisanktioner mot Iran skulle återinföras, skulle USA bryta mot Iranavtalet, vilket i praktiken innebär att dra sig ur överenskommelsen.

– Om vi skulle gå hela vägen och återinföra sanktioner trots att Iran följer avtalet, så skulle det innebära ett sluttande plan mot en dålig utveckling, något som verkligen inte ligger i vårt eget säkerhetsintresse, säger Ernest Moniz, som under sin tid som energiminister under Barack Obama var med och förhandlade fram avtalet, till nyhetskanalen CNN.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".