Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ensamkommande får ny chans att stanna

Uppdaterat måndag 27 november kl 17.51
Publicerat måndag 27 november kl 16.47
Heléne Fritzon (S): Hoppas nå mer enighet över blockgränserna
(1:13 min)
Gustav Fridolin, Isabella Lövin, Ylva Johansson och Heléne Fritzon håller pressträff i Rosenbad.
Gustav Fridolin, Isabella Lövin, Ylva Johansson och Heléne Fritzon. Foto: TT

Ensamkommande unga som kom till Sverige före den 24 november 2015 ska få en möjlighet att stanna, om de fortsätter att studera.

Det föreslår regeringspartierna – men Moderaterna säger nej.

Under flera veckor har Socialdemokraterna och Miljöpartiet försökt enas om en överenskommelse gällande ensamkommande unga som kom till Sverige under 2015. Läget mellan partierna har beskrivits som låst, men nu har en uppgörelse gjorts: en del ensamkommande kan få möjlighet att stanna i Sverige för att studera.

De ensamkommande som berörs av förslaget är de som kom till Sverige och ansökte om uppehållstillstånd före den 24 november år 2015. Migrationsverkets handläggningstider har varit väldigt långa och många av de som sökte uppehållstillstånd som ensamkommande minderåriga har hunnit fylla 18 år. På grund av det har en del fått avslag på sin ansökan.

– Det är ett mycket viktigt förslag och jag är stolt över det. Många unga har rotat sig, fått vänner och är en värdefull del av samhället. De ska inte drabbas av att Sverige har långa handläggningstider, säger vice statsminister Isabella Lövin (MP) på pressträffen på Rosenbad.

För att omfattas av förslaget så ska en person, förutom att ha kommit till Sverige som ensamkommande ung innan den 24 november 2015, ha väntat minst 15 månader på besked på sin asylansökan. Dessutom är ett villkor att man ska fortsätta att studera.

– Lagstiftningen bygger på att man studerar eller har studerat och har för avsikt att fortsätta studera. Detta gäller alltså på gymnasienivå och även yrkespaket godtas, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Förslaget ger en ny chans till att stanna i Sverige för de personer som har fått avslag på sin asylansökan, och samtidigt uppfyller villkoren i den föreslagna lagstiftningen. Regeringen vill inte uppskatta hur många personer som kan komma att stanna i Sverige till följd av förslaget, men en siffra som nämndes under regeringens pressträff var 8000-9000 personer.

Migrationsminister Heléne Fritzon betonar att reglerna gäller enbart denna grupp som beskrivits.

– De som kom efter den tillfälliga lagen (24 november, red:s anm.), förra året i år eller nästa år berörs inte av den tillfälliga regleringen. Förslagen innebär inte heller något generellt stopp för avvisningar i de fall som Migrationsverket bedömer att de är möjliga att genomföra. Det är då fortsättningsvis ansvariga myndigheter som ska göra den bedömningen, säger migrationsminister Heléne Fritzon.

Regeringen vill dessutom passa på att förändra Ebo-lagstiftningen. Ebo - som står för eget boende - gör det möjligt för en asylsökande att under väntetiden välja att ordna boendet på egen hand. Det har lett till att vissa kommuner tagit emot betydligt fler nyanlända än andra, något som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson menar kan leda till segregation.

– Vi vill underlätta för de kommuner och stadsdelar där Ebo inte varit hållbart. Vi vill införa en social prövning för Ebo, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Regeringen hoppas kunna införa de nya reglerna innan sommaren 2018 men först måste de få stöd från riksdagen. Nu väntar diskussioner med övriga riksdagspartier, där man framförallt vill samtala med de som står bakom migrationsöverenskommelsen.

Men Moderaterna är kritiska till dagens beslut:

– Det här innebär att personer som har bedömts sakna skyddsskäl, som inte är flyktingar och borde återvända hem, nu ändå ska ges uppehållstillstånd, säger Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna.

– Asylsystem ska bygga på rättssäkerhet och långsiktighet, inte på eftergifter för olika politiska konflikter i en regering.

Forssell anser att handläggningstiderna är ett stort problem:

– Men vi måste fundera på om det här är rätt lösning på problemet, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".