Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Nytt viltolycksrekord efter torka och väta

Publicerat fredag 5 januari kl 03.22
"Skrämmande utveckling"
(1:13 min)
Tjörnarp älgolycka med fordon. Foto: Johan Nilsson / TT
1 av 2
61186 viltolyckor registrerades under 2017 vilket är ett nytt mörkt rekord utmed vägarna. Foto: Johan Nilsson / TT
Viltstängsel utmed riksväg 34. Foto: Peter Weyde, Sveriges Radio
2 av 2
Torka och har fått vilt att ta andra vägar i jakt på vatten. Och de dyker inte alltid upp där de förväntas. Foto: Peter Weyde, Sveriges Radio

Över 61 000 viltolyckor inträffade under 2017 vilket är en ny toppnotering. Torkan har medfört nya rörelsemönster hos vilda djur.

2017 blev ett nytt mörkt år i trafiken vad gäller viltolyckor. Under året polisanmäldes nästan 61 200 viltolyckor vilket är den högsta noteringen av viltolyckor någonsin.

Och en bidragande orsak kan vara de senaste årens väderlek.

Boris Karlqvist är informatör på Älgskadefondsföreningen, som arbetar för att försöka minska viltolyckorna genom informationskampanjer till allmänheten.

– Det är ju väldigt skrämmande det här.

– Tyvärr trodde jag nog att det skulle öka men kanske inte i den omfattningen. Alla tiders - tyvärr - rekord, säger Boris Karlqvist.

2016 inträffade drygt 58 500 olyckor och under 2017 tillkom ytterligare 2 600 fler polisanmälda olyckor. Detta enligt sammanställd statistik från Nationella Viltolycksrådet.

Boris Karlqvist menar att en bidragande orsak till den utvecklingen av allt fler trafikolyckor med vilt kan tillskrivas de senaste årens klimat och väderlek.

– Vi såg att det i sydöstra Sverige var en väldigt torr sommar och det saknades vatten i diken och åar - som normalt brukar vara fyllda med vatten. Men där fanns inget. 

– Djuren var tvungna att söka sig åt andra håll och det medförde att det inte fanns något vilt vid våra viltpassager. Djuren har tagit sig till nya områden och så har de dykt upp på helt andra ställen, säger han.

Om markerna var ovanligt torrlagda under våren och sommaren på flera håll i landet, så blev hösten och vintern blöt. 

Stora nederbördsmängder fick åkrar och andra naturliga betesplatser att stå under vatten på flera håll i landet.

Och det har skapat nya rörelsemönster hos vilt i deras jakt på föda. Något som inte alltid har passat befintlig infrastruktur med viltstängsel och passager kring våra vägar. 

– Normalt sett – vid ett vattendrag – så finns det en viltpassage och ofta även vid brytning mellan skog och åker. Men finns det inte vatten längre går djuren på andra håll och dyker upp på ett helt annat ställe. Har man sedan riktigt med otur så är viltolyckan ett faktum, säger Boris Karlqvist, informatör Älgskadefondsföreningen.

Fakta: Viltolyckor

Viltolyckor 2017 jämfört med 2016

Olyckor totalt:
61 186 (2017), 58 579 (2016) 

Rådjursolyckor:
45 803 (2017), 44 629 (2016)

Älgolyckor:
5 922 (2017), 5 874 (2016)

Vildsvinsolyckor:
6 069 (2017), 4 757 (2016)

Dovhjortsolyckor:
2 542 (2017), 2 537 (2016)

Kronhjortsolyckor:
424 (2017), 390 (2016)

Övriga viltolyckor:
426 (2017), 392 (2016)

Källa: Nationella Viltolycksrådet 2018

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".