Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Specialistläkare: Prickning kan ge psykiska problem

Publicerat lördag 13 januari kl 16.25
Stödet för könsstympning litet
(1:49 min)
Fotomontage vårdpersonal och ung flicka.
Fotomontage vårdpersonal och ung flicka. Foto: Claudio Bresciani/TT och MONUSCO Photos/CC BY SA 2.0

Trots att så kallad prickning är en mindre grov form av könsstympning, så kan ingreppet skapa stora problem för den som utsätts.

Det säger Bita Eshraghi, specialistläkare som behandlar könsstympade på Södersjukhusets kvinnoklinik i Stockholm, efter Ekots rapportering idag om att många svensk-somalier inte definierar prickning som könsstympning.

– Prickning är ju också ett övergrepp som medför trauman om det utförs i en ålder då man kommer ihåg själva händelsen, och givetvis kan det också ge besvär längre fram för flickan eller kvinnan, säger hon.

Ekot har idag rapporterat om en ny forskningsstudie från Uppsala universitet där 650 svensk-somalier intervjuats om sin syn på prickning. Prickning skiljer sig från andra former av könsstympning genom att ingen vävnad tas bort. Vid ingreppet sticker man klitoris med ett vasst föremål för att orsaka en blödning.

Studien visar att stödet för de grövre formerna av könsstympning, som de flesta kvinnor i Somalia utsätts för, är mycket liten bland somalier som flyttat till Sverige. Däremot var nästan var femte tillfrågad i studien positivt inställd till prickning, trots att den metoden är ovanlig i Somalia. Var tredje ansåg inte ens att prickning är en form av könsstympning. Men både i Sverige och de flesta andra länder ses den som det och är olaglig att utföra.

De flesta könsstympade som Bita Eshraghi behandlar på kvinnokliniken på Södersjukhuset har fått hela eller delar av klitoris och blygdläpparna bortskurna. Men hon har också tagit hand om kvinnor som utsatts för prickning. I de fallen syns ofta inga fysiska skador, vilket gör det svårt att bevisa att ett övergrepp har skett.

Men för Bita Eshragi är det största problemet ett annat.

– Det är framför allt att de här patienterna, med tanke på att de inte har några fysiska men, inte heller söker för sina psykiska besvär efter prickningen, berättar hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".