Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Positiva reaktioner på förslag om assisterad befruktning

Publicerat onsdag 7 februari kl 16.32
"Fler barnlösa får möjligheten att älska ett barn"
(1:55 min)
Camilla Stenfeldt jobbar som IVF-läkare och behandlar personer som är ofrivilligt barnlösa.
Camilla Stenfeldt jobbar som IVF-läkare och behandlar personer som är ofrivilligt barnlösa. Foto: Maria Ridderstedt/SR

Förslaget om lagändringar gällande assisterad befruktning får positiv respons. Elin Nilsson är ofrivilligt barnlös.

– Jag hoppas att fler familjer får bli lyckliga tack vare det här, säger hon.

I flera års tid har Elin Nilsson och hennes partner försökt få barn. Det nya förslaget som regeringen nu lägger fram om assisterad befruktning skulle kunna vara något som blir aktuellt för paret i framtiden.

– Längtan efter någonting som man inte kan få, något som är så fundamentalt som att få se ett barn växa upp och ödsla all kärlek och omtanke på den - det är en smärta som inte går att förstå, berättar Elin Nilsson.

Den föreslagna lagändringen innebär att man slopar kravet på genetisk koppling mellan barnet och minst en förälder. Istället ska det bli tillåtet att utföra behandlingar där både ägg och spermier är donerade, så kallad embryodonation, vilket idag är förbjudet. Syftet är att förenkla och hjälpa ofrivilligt barnlösa personer.

– Det är meningen med livet säger alla. Vad gör man då om man inte blir med barn? Då får man försöka hitta något annat sätt. Det här skulle kunna vara en väg för fler att få den där lyckan, säger Elin Nilsson.

Förslaget välkomnas även av Camilla Stenfelt som är läkare och verksamhetschef på den privata kliniken Fertilitetscentrum i Stockholm. På kliniken utförs fertilitetsbehandlingar och assisterad befruktning och Camilla Stenfelt har träffat flera par som varit i behov av både ägg- och spermiedonation.

– Jag tycker att det är ett bra förslag. De som har varit i behov av embryodonation har varit tvingade att åka utomlands för att göra det på klinik, alternativ göra surrogatbehandling utomlands, säger hon.

En ytterligare förändring som föreslås är att fler vårdinrättningar ska få tillstånd att utföra befruktning utanför kroppen med donerade ägg eller spermier. I dag får detta enbart utföras på universitetssjukhusen. En sådan förändring skulle påverka kötiderna till att få IVF med donerade könsceller positivt, tror Camilla Stenfelt.

Men det finns kritiker som menar att barn borde ha en genetisk koppling till åtminstone en förälder. Detta synsätt tycker socialminister Annika Strandhäll är föråldrat. Camilla Stenfelt ser inte heller att skulle finnas problem i att inte dela genetik med sitt barn.

– I jämförelse med surrogatmödraskap och adoption så kommer ett barn som blir till via embryodonation också sakna genetisk koppling. Men då kommer paret att bära sin graviditet själva och föda barnet. Jag kan inte se att det skulle vara sämre än adoption. Embryodonation kommer inte att bli jättestort i Sverige, men det kommer vara en jättestor hjälp till de få par som verkligen är betjänta av det, säger Camilla Stenfelt, läkare på Fertilitetscentrum i Stockholm.

Elin Nilsson ser hoppfullt på förslaget.

– Jag hoppas att fler familjer får bli lyckliga tack vare det här beslutet, om förslaget nu går igenom. Det skulle kunna göra att flera barnlösa, som har ett hjärta som klappar för någon som inte finns, får möjligheten att älska ett barn, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".