Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot extratjänsterna: Stor risk att tränga undan vanliga jobb

Publicerat torsdag 8 februari kl 08.10
Martin Ådahl (C): "Jättemånga människor stängs ute av en jättedålig arbetsmarknad"
(0:42 min)
Kvinna och man.
Ylva Johansson (S) och Martin Ådahl (C). Foto: TT

Regeringens jobbsatsning i form av så kallade extratjänster kritiseras. Centerpartiets Martin Ådahl vill att de helsubventionerade jobben slopas.

Över hälften av jobben i regeringens satsning på extratjänster har gått till personer som har minst en gymnasieutbildning, trots att jobben är tänkta att gå till de som står längst från arbetsmarknaden. 

Centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl är mycket kritisk till extratjänsterna, som helt bekostas av staten. Han ser en risk att satsningen tränger undan vanliga anställningar och att personerna i programmet inte tillgodogörs av det.

– Vi har provat detta med hundra procent subventionerade jobb nu på flera sätt och det är så mycket mindre effektivt för att komma in i jobb än att man får börja på någonting som liknar ett vanligt jobb fullt ut, säger Martin Ådahl (C).

De grupper som extratjänsterna riktar sig till är till exempel långtidarbetslösa och nyanlända. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) pekar på statistik som visar på att nyanlända kvinnor har särskilt svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Hon menar att extratjänsterna gagnar dem.

En nyanländ som berörs är Saafa Aljabr. Hon kom till Sverige från Syrien för två år sedan och har en extratjänst på en skola i Valbo utanför Gävle.

- Det är jättebra att jobba här för att lära mig svenska och sen vill jag veta vad det svenska samhället arbetar med, vad de gör och hur de jobbar, säger Saafa Aljabr.

Ylva Johansson tror att extratjänsterna kan vara ett sätt att locka fler till bristyrken inom vård och skola. Den som får en extratjänst på till exempel en skola kan bli motiverad att utbilda sig till lärare, menar hon och poängterar att extratjänsterna inte trycker undan ordinarie anställningar. 

– I det konjunkturläge vi har är risken mycket liten. Arbetsgivarna, inte minst i kommuner och landsting, skriker efter personal och behöver utbildad personal. Så det är inte så att man låter bli att anställa på vanliga tjänster, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Martin Ådahl (C) motsätter sig att tjänsterna betalas av staten. Han vill istället se en modell där nystartsjobb liknande extratjänster ska ge en lägre lön och att jobben ska finnas på den reguljära arbetsmarknaden.

– Fortfarande stängs jättemånga människor ute av en jättedålig arbetsmarknad där ni (regeringen, red:s anm.) inte går med på att ta bort lite av skatten och att låta folk börja på lite lägre lön. Det är bättre att ni skickar pengarna till kommunerna så att de kan anställa folk på vanligt sätt än på det här viset, säger han.

Många med extratjänster födda utanför Europa

Antal extratjänster (december 2017): 11 245

  • Andel personer födda i Sverige: 29,4 procent
  • Andel personer födda i Europa utanför Sverige: 6,5 procent
  • Andel personer födda i utomeuropeiska länder: 64,1 procent

 

Källa: Arbetsförmedlingen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".