Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hur ska det bli tillväxt efter skuldavskrivningarna?

Publicerat tisdag 27 september 2005 kl 08.35

Skulderna för världens 18 fattigaste länder ska ju skrivas av med start nästa år.  Men frågan är vad som kommer sedan? Hur ska det bli ekonomisk tillväxt i dom fattiga länderna?.

De gigantiska skulderna uppstod när dom nya och självständiga stater på 60-och 70-talen lånade pengar i väst med sina naturtillgångar som säkerhet.

När råvarupriserna föll gick ekvationen inte ihop och lånen hade inte återinvesterats i näringslivet, utan i olika envåldshärskares egen lyxkonsumtion och sannolikt sökte sig en hel del av pengarna tillbaka till väst och hamnade på bankkonton och därmed undandragna det egna landets ekonomi.

Den onda spiralen blev mer lån mot säkerhet som minskade i värde och skuldbördan växte.

Afrikas skuldberg sedan 1970 kan sammanfattas i ett par dystra stapeldiagram från Världsbanken.

Fram till 2002 har dom afrikanska länderna gemensamt lånat nästan 540 miljarder dollar. Dom har under samma period betalat tillbaka nästa 550 miljarder dollar.

Men doe har fortfarande kvar en skuld som är drygt hälften av det återbetalade, eller ungefär 295 miljarder dollar.

Så var det då svaret på frågan om tillväxten. Enighet tycks råda om att skuldavskrivningarna nu inte innebär att skuldfrågan är löst för utvecklingsländerna.

Konflikter och inrikespolitiska frågor måste lösas för att överhuvudtaget få igång något som liknar tillväxt.
 
Oenighet råder om vägen att gå innebär privatiseringar och att avskaffa handelshinder för att dom fattiga länderna ska kunna delta i den internationella handeln på lika villkor.

Men tar man bort handelshinder kan det också innebära att företag i dom fattiga länderna utsätts för en global konkurrens som dom inte klarar.

Dessutom finns det betydligt fler länder än dom nu aktuella 18 som vill ha skuldavskrivningar.

En avgörande skillnad går mellan dom som anser att mer bistånd är vägen till framgång, om den är praktisk och målinriktad och vetenskaplig och mätbar, som till exempel Jeffrey Sachs vid Colombia University hävdar.

Eller om det krävs en klok ekonomisk politik, och inte bistånd, för att lyfta fattiga afrikaner till välstånd, på samma sätt som fattiga asiater lyftes till välstånd under åren 1970 till 2002, som chefsekonomen på svenska Timbro, Fredrik Erixon, hävdar.

Båda deltar i  skuldavskrivningsdebatten på brittiska mediebolaget BBC:s websida.

Ett ljus i mörkret är att dom stora multinationella bolagens direktinvesteringar nu börjar st yras mot Afrika i större utsträckning än tidigare. Direktinvesteringar som är basen för ekonomisk tillväxt.

Även om andelen är liten så är ökningen ganska stark, säger Khalil Hamdani, chef på FN-organet UNCTAD.

Tommy Fredriksson

Tommy.Fredriksson@sr.se


  


 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".