Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Burmas miltärregim får bankhjälp att kringgå sanktioner

Publicerat torsdag 29 september 2005 kl 05.00

I oktober har fredspristagaren Aung San Suu Kyi tillbringat sammanlagt tio år i fångenskap. Militärjuntan visar ingen vilja att släppa greppet om Burma och demokrati är fortfarande avlägset. Regimen vacklade ett tag, men sanktioner från USA sattes ur spel av det finansiella så kallade Swiftsystemet.

Det var kanske ett gyllene tillfälle. Strikta amerikanska sanktioner mot Burma, beslutade 2003, efter militärjuntans brutala massaker på hundratals demokratiaktivister och försök att mörda fredspristagaren Aung San Suu Kyi, höll på att tvinga juntan på knä.

Import och export hade stoppats praktiskt taget över natten. Fabriker slog igen i hundratal, hundratusentals blev utan jobb, priser på den lilla import som kom in var skyhöga. Det jäste i landet, regimen var skakad.

”Ingen valuta kom in i landet”
– Det var ett allvarligt läge för regimen. Ingen utländsk valuta kom in i Burma genom banksystemet, säger Debbie Stathard, nära medarbetare till Aung San Suu Kyi och programansvarig för ett asiatiskt prodemokratiskt Burmanätverk.

Men, som den brittiska tidningen Observer rapporterat, räddade världens största banker den brutala militärregimen att kringgå de amerikanska sanktionerna med hjälp av det europeiska Brysselbaserade Swiftsystemet som möjliggjorde affärer med Burma i euro istället för i dollar.

En Burmaaktivist borde gråta, men Debbie Stathard väljer att skratta åt eländet.

– Regimen kunde ha varit fälld idag. Det är bedrövligt, men Swiftsystemet hjälpte regimen, rena galenskapen för den amerikanska strategin kunde ha fungerat, säger hon.

”Swiftsystemet hjälpte regimen”
Men trycket växer nu åter mot regimen, inte minst efter förra veckans gemensamma maning från den tjeckiske expresidenten Vaclav Havel och den sydafrikanske tidigare ärkebiskopen Desmund Tutu till FN:s säkerhetsråd.

De begärde skyndsamma krafttag mot det burmesiska militärstyret, som de båda sa var långt värre än de flesta som säkerhetsrådet tidigare tagit itu med.

De krävde också att säkerhetsrådet satte kraft bakom kraven på ett frigivande av världens enda fängslade fredspristagare, Aung San Suu Kyi.

Bengt Therner
bengt.therner@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".