Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenska språket sällsynt i EU-arbetet

Publicerat torsdag 29 september 2005 kl 12.00

Sverige är tillsammans med Danmark sämst av alla länder inom EU på att använda sig av sitt modersmål i EU-arbetet. Det är engelska som gäller i arbetsgrupper och på möten.

– Det beställs väldigt mycket mindre tolkning än tidigare. Om man ska hårdra det så kan man säga att om man inte arbetar med svenskan vid lagstiftningsarbetet så innebär det att svensk lag stiftas på engelska, säger Maria Hemph Moran, som är tolk inom EU.

– De allra flesta kan vara oerhört övertygande när de talar sitt modersmål, men om man talar ett annat språk är man ibland begränsad av att bara kunna säga det man KAN säga.

De svenska tolkarna i EU får allt mindre att göra. Svenska tjänstemän väljer att förhandla och förbereda lagstiftning på engelska.

Enligt EU-kansliet i Stockholm beställer Sverige tolkhjälp till arbetet i Europeiska rådet för knappt tio procent av de pengar som redan ligger i EU-kassan till Sveriges förfogande

Det är ett sätt att spara pengar. Det mesta av det man inte använder betalas tillbaka och används istället till kostnader för resor.

Under hösten köps tolkhjälp för drygt 800 000 kronor, samtidigt som 5,7 miljoner betalas tillbaka, enligt EU-kansliet.

– Det har minskat generellt sett mycket på grund av att många av våra tjänstemän upplever det faktiskt som att de är mer komfortabla att förhandla på det engelska språket, säger Lars Danielsson, statssekreterare hos statsministern.

Vad är nackdelen med att inte använda sitt modersmål?

– Det är ju givetvis att man ibland har en tendens att överskatta vår egen kunskap i engelska. Vi tror ibland att vi är bättre än vi är på engelska.

Inom EU ska alla språk vara lika mycket värda, men i praktiken är engelskan arbetsspråket. Det kan leda till ett större avstånd mellan svensk vardag och EU-vardag, och det svenska språket kan på sikt bli ett politiskt andraspråk, bara giltigt i Riksdagen.

Samtidigt är det otympligt med alla små språk inom EU, säger Anders Wijkman är kristdemokratisk ledamot i EU-parlamentet.

– Jag använder som regel engelska. Jag får lättare fram mitt budskap både i arbetsgrupper och i utskottsmöten. Via tolk går tyvärr väldigt mycket förlorat. Det beror inte bara på tolkarna utan också på att det är mentalt jobbigt att sitta med lurarna hela tiden. Man blir på något sätt instängd, säger Anders Wijkman.

Jesper Lindau
jesper.lindau@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".